sitter och kollar på walk the line, filmatiseringen av johnny cash's liv. och jag måste säga att joaquin phoenix är klockren i huvudrollen, vem hade anat att han hade en sådan sångröst? det samma med reese witherspoon. men då har jag läst att hon gick hos en sångpedagog i sex månader inför rollen. jag skulle också vilja gå hos en sångpedagog, men det är nog dyrt.
jag önskar att du kunde vara orolig för mig någongång. fast kanske visar jag mig som stark. kanske du inte ser att inombords så är det som en mask som äter sig innifrån och ut. att jag har en känsla av hopplöshet och oduglighet. kanske var det jag som förstörde allt. ibland, eller ofta när jag är ute och går, och kommer ner till vilsta, där det finns en bro som går över en stor å. så kommer det en stark vilja sköljandes över mig att hoppa ner i vattnet, och bara, vara. jag drömde en mardröm igårnatt. det var hemskt. fast, inte så mycket mardröm som minnen. iochförsig är det bådeoch. fortfarande känns det som att jag lever i den mardrömmen, fast visst var det mitt fel. du frågade vad jag drömde, men glömde bort det när jag inte svarade direkt.
I KEEP A CLOSE WATCH ON THIS HEART OF MINE,
I KEEP MY EYES WIDE OPEN ALL THE TIME
I KEEP THE ENDS OUT FOR THE TIE THAT BINDS, BECAUSE YOURE MINE
I WALK THE LINE
lördag, januari 20, 2007
when the lights have lost their glow you'll cry, cry, cry.
Upplagd av
Emelie
kl.
06:48
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar