funderar på en ny stjärna och, bara för att det inte kommer några tårar, betyder det inte att man inte gråter inombords. jävla dödsångest att smyga sig på och sedan slita strupen av en och sätta sig för att skita där, här. överallt.jag är snurrig jag mår så jävla konstigt. mitt självförtroende är så lågt som det kan vara. jag är så less på min egen röst och mina snyftningar att jag snart spyr.
och
ska man behöva skrika rakt ut, i öronen, för att folk ska förstå att någonting är fel?
when i die , i hope someone gets a marker and draws black x:s over my eyes.
torsdag, september 22, 2005
× × × ×
Upplagd av
Emelie
kl.
01:23
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar