vad är grejen med alla hjärnspöken och att allt är fint fast det ändå inte funkar nånstans?
när allt har fått sin dos av stabilitet så är det klart att något ska gå fel ändå.
jaja. jag börjar vänja mig.
vinterhalvåret har aldrig riktigt varit min tid.
mamma och pappa ringde en sväng igår för att meddela att de minsann hade 30 grader varmt och 100 meter till havet. (jag är inte avundsjuk, inte alls..).
torsdag, september 15, 2005
din byst är full av rocknroll
Upplagd av
Emelie
kl.
16:25
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar