glad utåt men inåt ett uppror

har precis skrivit klart min samhällskritiska uppsats om två texter som jag läst. den ena handlade om massakern på himmelska fridens torg. riktigt intressant. dock är den mycket stressigt gjort eftersom jag har ganska mycket att göra den här veckan plus att jag ska jobba på lördag och söndag (& jag vet inte hur länge . .) så då hinner jag inte alltför mycket.

jag har delat mitt jag i två delar, och jag vet inte vart jag ska ta vägen eller vad jag ska göra. det känns som att jag, inte håller fast någonting från det förflutna, utan att jag hålls fast av någonting därifrån, och jag vet vad. men det är så svårt att glömma, så svårt att försöka få bort den fastetsade bilden som finns på min näthinna. alla känslor, alla skrik. ibland undrar jag om det kanske var någonting jag förtjänat, något jag straffades för. att det var mitt fel. & som jag skäms. nu kommer smärtan och illamåendet igen, det känns som att någon kör en potatisskärare upp och ner, på insidan av min mage.

nog om mig. jag är tillräckligt egoistisk ändå, & för övrigt tror jag inte att det är någon som bryr sig ändå.
var hos min kusin idag, mattias, han fyllde 17 (jag trodde det var 18 så det var pinsamt). vi satt ute på deras uteterrass när en av deras katter kom. hur jävla gullig som helst & så la hon sig bara i mitt knä och låg där sedan resten av tiden vi var där. när vi gick sedan frågade bengt (min farbror, eller en av dem) om jag ville ha en katt. klart jag vill ha en katt, vad är det för fråga. så han erbjöd mig att få en. deras gråa. den är jättefin. men tyvärr får jag inte ha någon katt, så min dröm får leva vidare.


DET ÄR KALLT HÄR, OCH FÖRTVIVLAN BARA VÄXER VI RÖKER BORT VÅR SORG
MEN DEN SLÅR OSS DAGEN EFTER
GUD, ETT LITET FEL SÅ DET BLEV IGEN
JAG ÄR LYCKOJÄGAREN SOM ALLTID LÄMNAS TOMHÄNT