somnade inte förrän vid 6-7 i morse, kunde
verkligen inte sova. dock ringde pappa 3 ggr på förmiddagen och ville ha något
jädra bokningsnummer, sen ringde mamma och ville ha samma bokningsnummer. de
kunde väl ha tagit med sig en lapp med numret på istället för att ringa hem och
väcka mig? sen ringde även någon från comhem och frågade efter pappa, så det
blev droppen och jag ryckte ur jacket till telefonerna och stängde av ljudet på
mobilen.
sen kan jag med glädje? meddela att mamma och
pappa åker till frankrike den 7e september och är borta till den 20e tror jag.
ska bli skönt att vara lite ensam och sådär antar jag.
min ensamhet, mitt mörker. jag svävar ensam i
mitt mörker. jag skulle vilja säga att jag är en stark individ (och har överlevt
tack vare det.) but that?s not very true. så, jag vet inte alls varför jag har
överlevt.
tisdag, augusti 23, 2005
hon har ett sätt
Upplagd av
Emelie
kl.
14:15
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar