skrämmande barn

det är svårt att få någon att förstå hur man verkligen mår, när man varken kan förklara ordentligt eller att personen man försöker förklara för inte verkar mottaglig för informationen. kanske är det jag som inte kan förklara, men jag har gjort mitt yttersta för att förklara precis hur jag mår, precis hur vissa saker får mig att må, och vad jag har eller vad man nu ska säga. still, no one seems to understand. visserligen är det bara en enda person som jag vill berätta för, men jag är tydligen alldeles för dålig på att måla upp en bild av mitt inre, även om jag precis har skrivit det rakt ut, här och där, överallt. och t.o.m skrivit det i min blogg för ett tag sen. men det gick tydligen obemärkt förbi. jag vet inte. men det är tamejfan dags för mig att försöka sluta älta det här, även om det är ack så svårt.

sitter med ett glas mjölk igen. helt oförståeligt hur gott det egentligen kan vara, helt underbart. iallafall lättmjölk, mjölk med mer procent smakar grädde och mini smakar vatten. lätt är perfekt. önskar att jag var lätt, inte svårt. fröken svår? lars winnerbäck är förövrigt kung. han ger sig ut på turne i sommar igen, har planerat att se honom två gånger, i eskilstuna och sedan i örebro. vi får väl se vad pengarna räcker till, right.


& ingen förstår att allt jag nånsin skrivit
har jag skrivit om mig själv.