tillräckligt

justja. det är ju synd om natacha peyre också, hennes bröst har spruckit. eller hur. det tycker jag faktiskt att man får vara förberedd på att de kan göra när man skaffar bröstimplantat, eftersom en väldigt stor del av dem som har förstorat brösten, spricker bröstena för. dock är det väl ingenting man vill, men någonting jag tycker man borde vara beredd på.

rampfeber börjar snart på tvn också. artister ska lära kändisar att sjunga, jag vill att bra gärna se magnus hedman sjunga och bingo rimér. vi får väl se om det blir en lika stor succe som när kändisar (snarare bkändisar) skulle lära sig dansa i lets dance.

jävligt synd att inte roger pontare gick vidare till final heller med sin låt silverland, som jag förövrigt tycker är jättebra. men den lockade väl inte det svenska folket, eller så röstar det svenska folket bara på den de tror har störst chans att ta sig vidare från kvalet som vi måste göra, och inte på den låten som de tycker är bäst (tänker på att rednex gick vidare med sin melodilösa låt 'mama take me home). anyway, väntar spänt på finalen och hoppas att en bra (se. riktig schlagerlåt) vinner.

nu har jag iallafall bloggat klart för nu, i min "åh-det-är-så-synd-om-mig-blogg". hah, somliga känner mig inte alls. men det är kul att endel tänker så, för det vittnar bara om att de inte förstår eller kan läsa hela min blogg. finns mer politik i den här bloggen än "tycka-synd-om-mig".

here i come samhällskunskapsboken.