måndag, juli 31, 2006

invincible

det här är nog den lyckligaste dagen i mitt liv. våran lägenhet är reserverad. allt de vill ha nu är våra csnpapper som bevis på våran uppgivna inkomst. därför är det bara att hoppas att jag kommer in på de kurser jag ska söka så fort jag blivit bokförd i eskiltuna, som har 'begränsat antal platser'. hoppas för brinnande livet.

var precis nere och lämnade mina nycklar. hade ett litet snack med marie också. pratade om flytten, barn, jobb och om att jag ska börja spela bangolf igen & om de hade några bollar att sälja lite billigt till mig så jag slipper köpa alla bollar a là 175 kronor styck hos nifo.

nu ska jag sätta mig och chilla lite innan mamma kommer hem och vi ska gå ut och gå.

söndag, juli 30, 2006

flip my world inside out, honestly I like it better this way

o right. längesen jag skrev, men det blir lätt så när marcus är här. vi har gjort massor utav saker i veckan, bland annat badat. det var riktigt roligt faktiskt, eftersom marcus var hur kaxig som helst inför varje gång, men det slutade alltid med att jag doppade mig först.

vi hade våran ettårsdag den 29e juli aswell, dvs igår. det firade vi med en brakmiddag med kotletter (till marcus) och kyckling till mig, med potatisgratäng och sallad. det var riktigt gott. fira ordentligt ska vi göra den 5e augusti när vi ska se lars winnerbäck i rothoffsparken i eskilstuna. det blir ettårsjubileum på det med, för vi såg honom den 5e augusti förra året aswell. det var våran första riktiga dejt, och det kan låta lite konstigt eftersom vi firade ett år redan den 29e augusti, men så är det. vill någon veta hur det gick till får ni fråga.

sen gjorde jag sista dagen på jobbet idag. ganska trist eftersom jag tyckte det var riktigt roligt att träffa så mycket folk hela tiden. men jag ska inte behöva tolerera, ingen ska behöva det för den delen, att ens såkallade chef först skäller ut en för någonting som inte bara är ditt såkallade fel, och för den andra lämnar säger åt en att 'mina ord är lag, och passar det inte kan du dra åt helvete och lämna kiosken.' så det var precis vad jag gjorde. roligast är att jag har ju jobbat på en bangolfklubb vart jag har varit medlem, och min bror fortfarande är medlem samt sitter i styrelsen. & min bror är inte den som inte försvarar mig. så han sa nog min såkallade chef ett par väl valda ord igår när han ringde honom efter att han fått reda på vad chefen hade sagt till mig. felet var iallafall att det var smutsigt på golvet, så innan jag gick hem stod jag och försökte göra rent det tills klockan var 22.30 (slutade 22). och eftersom det inte gick bort tänkte jag att jag tar det imorgonbitti eftersom det är jag som öppnar. right. då hade min chef lämnat en lapp till mig att det såg förjävligt ut och att det bara var att ta lite såpa och dra med moppen över så skulle det vara borta. right mannen. jag stod i två timmar dagen efter och gnuggade. då gick det bort. jag bara älskar folk som snackar om sådant de inte har en aning om. & ännu roligare är att, det har jobbat fyra stycken kommunalanställda ungdomar på förmiddags- samt eftermiddagspasset aswell. sen när är det inte också deras uppgift att se till att det är städat och rent på golvet? och det allra roligaste är att två av dessa ungdomar stod vid ett flertal tillfällen och delade ut glass\godis\dricka till sina kompisar men de fick inte så mycket som en tillsägelse. men men.

nu ska jag sätta mig & nöta cs med marcus.

torsdag, juli 27, 2006

i tried so hard to be her day, but the night has already taken me away

jag hatar seriöst hantverkare för tillfället. inte nog med att de borrade i tisdags, de har borrat både idag och igår också. och det börjar bli väldigt tröttsamt. sovit tre timmar inatt tror jag, & jag har världens huvudvärk och jag orkar fan inte mer. marcus dock verkar helt oberörd där han ligger i min säng och halvsnarkar. jag förstår inte att han kan sova i oväsendet. för han är nog den enda i hela huset, med tanke på så många jag sett som gått ut nu under morgonen. egentligen har jag en sådan lust att ringa HSB och fråga hur länge de ska hålla på och borra där uppe egentligen. visst, de har väl rätt att borra & göra om lägenheten till dem som ska flytta in. men är det verkligen nödvändigt att borra tre-fyra timmar varje dag på morgonen? o, nu blev det tyst.

jag och marcus badade för övrigt igår. innan vi gick ner och badade sa marcus att jag inte fick vara en sådan badkruka, yeah please. undra vem det var som tog kanske en kvart på sig innan han doppade sig. men det var gulligt. hoppas vi ska bada idag också.

onsdag, juli 26, 2006

her insides feel like an unbearable hell, confusion runs through her mind

o god. jag vet inte vad det är. men jag känner mig så tom. allt är bara fel. ibland tror jag att folk tittar på mig för att jag ser så förbaskat konstig ut. helt ärlig, & jag står inte ut med det längre. jag är ett monster. ett stort, fult & tjockt monster. jag tror jag behöver vara någon annan för en stund.


före

efter

färgade håret på marcus förut. själv tyckte jag att det blev jättebra. han ser vuxnare ut med mörkt hår faktiskt. över ser ni en före respektive en efter bild. före bilden är inte direkt så bra, men man får en illusion av honom som blond iallafall kanske. det var den bästa jag hittade. men han skulle nog behöva klippa håret lite, det är lite för emo nu. nejdå. han är finast.

nu ska vi se på två filmer, först 'house of voices' någon typ av skräckis, och sedan ska vi se 'wimbledon' som jag väntat på hur länge som helst för att få se.

attacked by foam



sådär såg det ut igår när jag skulle diska och blev attackerad av skummet. det var faktiskt ganska läskigt. och ni som aldrig har blivit attackerad av skum vet inte hur det känns!

nu ska jag färga marcus hår mörkbrunt. moahaha. resultat kommer senare. toodles

tisdag, juli 25, 2006

maybe i needed you too.

this is not a test and it's not too late to come clean, get it off your chest

WHY AM I NOT SURPRISED? part II.


right. så jag tröttnade på att behöva lyssna på hantverkarnas borrande. det räckte med fem timmar. så jag begav mig ner till stan & kollade runt lite. hade gärnat velat hitta en till tubetop of some sort, men någon sådan lycka hade jag inte. så istället gick jag in på jc & köpte ett linne för 99kronor. helt okey. ett grått. så det kanske jag ska ha någon gång.

ska väl plocka upp det som ligger på golvet eller någonting. vill egentligen bara sova&sova&sova efter de två timmarna jag fick, men så är det.

we'll speak of what a waste I am and how we missed your beat again


nu har jag fixat en ny design. vet inte riktigt vilken jag föredrar mest, men den här är riktigt söt.

anyway. verkar för övrigt inte som att det blir någon klänning för min del. på sidan uppgav de att de tar betalning med Maestro, så yes tänkte jag. men nu har det visat sig att det inte alls går? "Unfortunately we do not accept Maestro cards from your country. Please use an alternative card." jojo, för jag har ju säkert ett alternativt kort. suck. jag som verkligen ville ha den klänningen. jag antar att jag skulle kunna fråga mamma om jag fick låna hennes att beställa med, men hon skulle antagligen säga nej & hänvisa till att det är så svårt att skicka efter kläder via internet & att storlekarna i england inte alls är samma som i sverige & resten av europa. suck.



och för övrigt har jag blivit tjockare. jag känner det på mig. det känns i ådrorna, och det gör mig så ledsen. för jag hatar att behöva se ut såhär. egentligen förstår jag inte hur marcus står ut med mig, varken personlighetsmässigt eller utseendemässigt. för mig är det helt oförståeligt hur en sådan som han (smal, lång, perfekt) kan älska någon som mig (kort, tjock, defekt).



I KNOW THERE MUST BE SOME WAY OUT OF HERE
AND ALL OF THEM WILL BE WAITING HERE

let the body set the flow

jag älskar verkligen snickare\hantverkare. och jag älskar speciellt hantverkare som börjar borra klockan 0720. FAN VAD TRÖTT JAG ÄR. mår helt jävla piss. sovit knappt två timmar. och jag älskar det ännu mer att de har tagit bort ringklockan i lägenheten de håller på i, så att man inte kan ringa på och fråga hur jävla länge de har tänkt att hålla på egentligen. stackars dem som bor bredvid mig. två av dem som bor där jobbar natt, & kommer hem vid 0630 ungefär. jag somnade iallafall vid 5.

But we're nothing short of invincible

o yes. det första jag gjorde idag när jag kom ner till jobbet var att hälla skållhett vatten på mitt sår. det gjorde inte lite ont ska jag säga. men vem har sagt att all smärta är dålig?




right. precis beställt en klänning från asos.com. får väl se om den passar eller inte när den kommer. om den inte passar, vilket jag har svårt att tro att den skulle göra. så får jag väl trösta mig med att jag handlade den på rean och den kostade bara 124 kronor och 21 öre, inklusive frakt. marcus tyckte att den var snygg iallafall. eller att den skulle se bra ut på mig. who knows. men chansen att den gör det är väl precis lika minimal som att jag ens kommer att komma i storleken jag beställde. men, det märks när den kommer hit.


im not ready to make nice, im not ready to back down
im still mad as hell, and i dont have time to go round and round and round

måndag, juli 24, 2006

varför är jag inte förvånad ?

Confusing and scared, there is a decision made with this choice

mitt försök att försöka blev avisat innan jag ens försökt.


och jag förstår mig inte på folk. när jag var och handlade förut. vad var det första jag såg när jag kom in? en jävla tjej som går omkring utan tröja. ursäkta men sedan när blev ica kronhallen någon jävla strand? och ja. jag är väldigt medveten om att det är pretty darn hot ute. man jag tycker iallafall inte att man går in med i princip bar överkropp i affärer. och då får man tycka att man är hur snygg man vill, men det gör man bara inte. det är faktiskt någons arbetsplats. skulle egentligen ha gått fram och frågat om hon ville att folk skulle komma med bar överkropp till hennes arbetsplats, om hon ens hade någon. sen är det väl skillnad på arbetsplats och arbetsplats, jag gnäller väl inte på att folk kommer till min arbetsplats utan bar överkropp och såvidare, för min arbetsplats ligger vid en strand och jag jobbar i en kiosk. men på ett varuhus, kronhallen? nej. där går faktiskt gränsen. jag skulle vilja se en person med bar överkropp gå in på en advokatbyrå eller liknande. usch & åter usch.


FORGIVE, SOUNDS GOOD. FORGET, IM NOT SURE I COULD.
THEY SAY, TIME HEALS EVERYTHING. BUT IM STILL WAITING.

om jag somnar för en stund tar det slut på en sekund

o gosh vad trött jag är. somnade runt 05 och sedan vaknade jag runt 10 igen. fast jag gick inte upp förrän klockan var 12.30 ungefär. att ligga och dra sig i sängen is da bomb. skulle ha varit till polisen idag hade jag tänkt, men eftersom vi inte ska utomlands efter jag ha slutat jobbat längre så är det ingen direkt brådska.

var nere och solade precis. kände att jag behövde komma ut även om bara dit ner. ska ta mig till affären också hade jag tänkt och köpa mjölk, mjölk och så även lite mjölk. ska även ge mig på att städa upp lite i mitt rum, eftersom marcus kommer hit imorgon antagligen. gosh how i need him right now. och vet ni? efter att jag solade nu upptäckte jag fyra små prickar som ser ut att vara fräknar, på läpparna. på läpparna liksom. jag tycker det verkar helkonstigt. okey, det är inga stora prickar direkt men kollar man nära så ser man dem, jag gör det iallafall. men jag har aldrig hört talas om någon som har fräknar på läpparna? eller så är det jättevanligt, vad vet jag. 4 prickar är det där fördelat på över- och underläppen iallafall.

och som vanligt ska jag jobba ikväll, 18-22. dock är det bara en vecka kvar för de kommunanställda ungdomarna där nere. så nästa vecka tror jag att jag får jobba längre på kvällen. antagligen 16-22 eller liknande. det beror lite på hur de ändrar öppetiderna, om de ska göra det. det märks väl.

nu ska jag slå på bo kaspers orkester - i samma bil, sedan gå & duscha av mig solarielukten & sedan bege mig till affären.


jag behöver dig just nu, för mig finns bara du
för mig finns bara du, jag behöver dig just nu
om jag somnar för en stund, tar det slut på en sekund
en silvergrå missil, vi sitter i samma bil

i guess you never asked. was i the fool to be told?
and i did something stupid today, but oh how good it felt.

söndag, juli 23, 2006

silence is golden especially in this case


jag som gjort. fin va? yeah. right. anyway. speglar how i feel right about .. now.

right. det tog ungefär 10 timmar efter att mamma & pappa åkte, tills jag bröt ihop. men det kanske var bra, jag vet inte. grät ut ganska mycket vill jag påstå. men inte allt. för senare inatt fick jag veta att det är mitt fel också att vi tydligen inte kan åka utomlands. men vad gör det om jag blir ledsen. finns alltid ett försvarstal någonstans som blockerar faktat att jag är ledsen. så, det är totalt överspelat. anyway. är fortfarande ledsen, men det är överspelat. allt är relativt.

jobbat igår & idag. gick hyfsat smärtfritt. var lite tråkigt idag i början bara för det var mulet, så det kom ingen & handlade något förrän klockan närmade sig 12. men då fick jag chansen att läsa, & som jag läste. hade med mig två böcker ner, båda skrivna att deckardrottningen agatha christie, och jag läste klart en & halva den andra. har ju plöjt igenom alla michael connelly böcker redan, alla arne dahl, två camilla läckberg, två anna jansson bl.a. så nu ska jag ge mig på mammas samling av agatha christie böcker. dock är den inte fullständig. men det gör ingenting.

sen tog jag ju hand om paris igår. hon var lite söt som alltid. och som alltid förväntade hon sig mat när jag kom dit, och det fick hon. fick närmare en hel burk tror jag, så min broder kommer bli vansinnig på mig. but hey, im not the one feeding her with kebab and bullar. så det så. hon är iallafall sötaste kissen jag vet, dock om något skygg\blyg. men det är för att hon är ensam så mycket skulle jag tippa på.

anyway. nu ska jag hitta något att göra tills jag ska se tv ikväll. ska bland annat se 'tretton' som går på trean tror jag.


jag är en sån

som målade hjärtan över hela min mattebok
och skrev min älskades namn i mitten

en sån som försöker borsta sitt hår lite finare
varje dag
jag är en sån
som när mitt humör snyftar till en ballad,
och min stubin blivit alltför kort
tuperar mitt hår i hopp om att det
ska få folk att lägga märke till mig (för en gångs skull)

jag är en sån
som hoppas att du kvävs på rohypnolen i ditt glas
en sån som använder täckstift på spegeln för att
dölja sitt jag

lördag, juli 22, 2006

all by myself

tears from my eyes.

right. nu åkte mamma&pappa utomlands, närmare bestämt dortmund tyskland, eller något liknande. de ska vara borta en vecka, så nu är jag all alone. men det ska väl gå. ska upp till peter idag & mata hans kisse & leka lite med henne iallafall efter jobbet. han är och spelar golf. men det är bra. då har jag ju något att göra i kanske en timme, & jag slipper vara ensam.

i never feel ill make it out alive



nehe. trodde du skulle fråga varför, men nej. varför orkar jag ens. och min uppoffring fick jag ingenting för. gud jag vet inte. ingenting jag gör verkar duga eller bli rätt. så jag säger ingenting mer.

pajen var god. även om jag fick ont i magen av den. och för att inte tala om ångest för att jag åt av den. jag hatar den här jävla skiten & jag tycks aldrig bli av med den. och jag hatar den speciellt när den kommer i så stora omgångar att allt man vill är att slippa skiten, vad som än krävs. när jag var liten såg jag en film om en flicka som låg i ett badkar fyllt med blodrött vatten, & man såg allt blod från armarna, från benen, överallt. ända sedan dess har jag vetat precis vad jag känt. det är ganska svårt att förklara, eller ens att få folk att förstå eller för den delen ens ta det på allvar. men ibland blir ångesten såpass svår att jag önskar ingenting annat än att det var jag.

fredag, juli 21, 2006

baking

jag & mamma har gjort en paj precis. i mitt tycke blev den helt okey. dokumenterade processen aswell. receptet är som följer;

karlsson-persson's superduper blåbärs&äppelpaj

  • 300 gram margarin
  • 1 ½ dl socker
  • 6-7 dl mjöl
  • 1 pkt blåbär
  • 1-2 skalade äpplen





den färdiga kanske ser lite bränd ut. but thats the way i like my pie.

im content with losing




för din skull, ställer jag upp och gör någonting jag verkligen inte vill. för din skull åker jag iväg. för din skull. för att du vill, & att dem två vill. anyway. sen hur jag reagerar på att åka iväg, det får vi väl se. så jag hoppas ni tre blir jätteglada iallafall och tycker det är värt att ha med sig någon som kommer vara totalt isolerad och inte kunna slappna av.

anyway. får väl ge mig iväg & skaffa ett ny pass.

as you dig your feet I will sink my teeth into the floor

oh yes. lassgård is back! nu ska man spela in baserat på den sista boken, eller novellsamlingen 'pyramiden'. lovely. börja filma nu lassgård. du är det riktiga wallander. krister henriksson kommer aldrig upp i samma kaliber som dig, och de nya wallanderfilmerna suger rent av.

duschade precis aswell. och ni tror fan inte att jag ramlade i duschen? fan så ont det gjorde. slog i rumpan och sedan huvudet i badkarskanten. nästa gång ska jag nog bada. men då drunknar jag väl kanske. iochförsig, det kanske inte vore så hemskt. undra hur det egentligen känns att drunkna? det måste nog vara bland de värsta sätten man kan dö på. fast det är nog inte så trevligt att dö i en brand heller, eller genom att hänga sig själv, eller dra upp handlederna med en kniv. det tål att tänkas på. men nästa gång jag duschar får jag nog lägga någonting i badkaret så jag inte halkar igen.


NOW MY EYES FLAST WITH WHITE. ITS SETTLING IN WITH ALL THE FLICKERING
HERE AGAIN, THE FLOOR IS MORE FITTING FOR MY FACE
HERE AGAIN? THIS IS GETTING OLD

act of depression


ledsna ögon ljuger aldrig
triste øjne lyver aldrig
sad eyes never lie
såhär ser jag ut efter att ha gråtit i typ fyra timmar konstant nästan. eller ja. kortet är väl taget efter två timmar iochförsig. men nu har det gått fyra timmar totalt. & jag ser ungefär likadan ut fortfarande.

god, sometimes i wonder why you created me.

förutom det har det tillkommit fyra saker på min blogg här till höger. 'rösta på min sida' skylt där man kan rösta på just min sida, genom att klicka på länken etc. sen har det tillkommit tre stycken länkknappar för de som vill länka till min sida. om det nu skulle vara någon mer än fröken fräken.

nu ska jag försöka att somna, det behöver jag. annars kommer jag vara totalt död imorgon. några timmar vore skönt iallafall. mina tårkanaler måste ha tömts. jag hoppas det. iallafall för en stund.

colour me whole

och just de orden, just den meningen fick mig att inse att du inte förstått allvaret i det jag sagt och det fick mig absolut att inse att du inte tagit det seriöst. och jag är så jävla trött, för jag sov ingenting igårnatt, men jag kan inte somna för det. sömnproblem, varför drabbar det alltid mig? jag kanske bara är känsligare.

nu ska jag spela. det är ett bra tidsfördriv, även om spelet förstår så jädrans mycket.

torsdag, juli 20, 2006

OCH JAG BLIR SÅ JÄVLA LEDSEN.

will i end up dead someday?

tänkte på en sak. om man vill bli nära vän med sin närmaste väns flickvän, kallar man henne då efter hennes nickname? just wondering. iochförsig. who cares.

jobbade idag. ganska dåligt med folk, beror väl på vädret. blev nästan lite rädd också. kom en gammal gubbe på en avdankad motorcykel (han var antagligen lite påverkad av alkohol också) och klev rakt in i kiosken där endast personal är tillåten. då sa jag åt honom 'men lilla du. här inne får du minsann inte vara. gå till luckan där ute'. han svarade väldigt väldigt muntert (inte): '- men vadfan. det stod ju ingen i luckan.' suck. nej för vi som jobbar där står säkert precis vid luckan hela tiden vi jobbar. gud. men egentligen undrar jag hur dumma folk kan vara. det är hur många som helst som kommer och säger 'jag ska ha en dricka.' ja, okey. men vad ska du ha för jävla dricka? samma gäller med glass.

people never seem to surprise me.

will the scars go away


och nej jag får inte följa med och spela för klubben vägrar betala min licens (400 kronor) för att jag ska hjälpa dem & rädda dem när de sitter i skiten och inte har tillräckligt med spelare. snåla jävla klubb säger jag bara. såg faktiskt fram emot & få åka och spela igen. sen så har det tydligen kommit fram att ordföranden i klubben, samt klubbens kioskansvariga (i kiosken där jag jobbar) finner mig besvärlig? okey. jo, jag som ser till att saker finns hemma, ser till att de kommunanställda håller sig i skick, är besvärlig? tacka fan för det. hade inte jag ställt upp & jobbat åt dem hade de varit tvungna att haft stängt. själv ska jag räkna på hur mycket två hyror går på, och hur mycket jag hittills har, & se om jag verkligen behöver jobba mer än två veckor till. sen om någon kunde hitta sina bollar också och säga ifrån hemma. okey om man betalar hemma när man tjänar pengar. men hur är det tänkt att man ska kunna betala hemma när du inte tjänar några pengar, samt ska flytta hemifrån och behöver spara det lilla du redan har? fast then again. man måste våga säga ifrån. FAN. nu gick jag ifrån det där att jag inte ska säga vad man tycker. bara så jobbigt att det drabbar inte bara dig, hennes tjat om pengar, det drabbar även mig.

och jag trodde att du skulle fråga mig vad jag menade på riktigt, när det du antog att jag menade var fel. men, det är sak samma. glöm det. för jag orkar inte ändå. och nu gjorde jag dig tydligen sur, igen.


maybe i should just go on and die.


jag orkar snart inte mer. anyway. dags att göra sig iordning för jobbet.


TEARS RUN DOWN MY FACE, JUST LIKE THE LAST
NO DIFFERENT FROM YESTERDAY, SICK FROM THE MIRROR
DO THESE PRAYERS FEEL SINCERE, THE DIRT NEVER WASHES CLEAR

sleepless in karlskoga

är riktigt riktigt trött. sov ingenting inatt. så jag kollade först på föräldrafritt (ni vet filmen med tom cruise när han föräldrar åker bort & horan bor hos honom) samtidigt som en av marcus kompisar pratade mig mig lite halvt. aldrig visat något intresse förut, så varför nu? bara för att vi ska flytta ihop eller? vad vet jag.

i helgen blir det nog dock motala i två dagar. min bror ringde mig & frågade om jag kunde ställa upp och vara med på ett seriespel i helgen, för att de var en person kort. så om klubben betalar min licens blir det här en golfhelg.

och jag tror det här hålla-tyst-om-det-jag-känner har börjat ganska bra faktiskt. det är ju bra. för det blir nog bäst såhär. sen vad konsekvenserna blir får man väl vänta & se.

maybe ill catch fire

jag antar att det blev bäst såhär. jag måste försöka intala mig det. det blir bäst såhär, för din skull. bara din skull. jag är bara oväsentlig just nu, för på något sätt måste jag tydligen bevisa att jag visst lyssnar på dig, & att jag bryr mig. kanske var det där, det enda sättet. det sorgliga var bara att jag inte blev tagen på allvar. but i guess i had it coming. det är bara synd att jag tydligen fått stämpeln som någon som aldrig säger någonting allvarligt. men det är okey. för jag tror egentligen att det bästa vore om jag bara helt enkelt var tyst om mina känslor om allting i princip. det skulle nog bli bättre. att bara sitta & ta. du får göra precis vad du vill nu med det jag sa, det jag la fram, eller vad man ska säga. men jag vill veta. för det är bättre om jag vet nu och lever med det, istället för att inte veta någonting och sedan en dag komma på det och bli helt chockad, förstummad, uppgiven och uppriven. men det kanske jag blir ändå, allt förutom chockad. men jag tror ni behöver det. Ni, så ni blir en hel familj igen. sedan om jag får stå på sidan som en bisittare - then so be it. och nej, jag försöker inte göra det till en grej om mig och hur synd det är om mig. kan någon för en gångs skull se mig som någonting annat än egoistisk?

give me something to lean on. something to cry against.

från en sak till en annan. jag tror nog att ditt liv skulle vara så mycket enklare utan mig. du skulle slippa alla konflikter, du skulle slippa allt tjaffs om han & han. och om dom, om allt. ingen av dina kompisar gillar mig avsevärt mycket tror jag. de pratar inte med mig längre iallafall. eller den som gjorde det, gör det inte längre. kanske ett ord, men varför? för att jag är din, & de känner sig tvingade. och det gör mig så ledsen. jag har alltid bara velat vara omtyckt av dom.

another story, another life.

jag kommer nog aldrig passa in. för jag kommer aldrig bli en av de riktigt lyckliga, bara lyckliga. hur lycklig du än gör mig, kommer mitt hjärta alltid smärta. kanske är det löjligt och sorgligt. men jag tror det är så. jag har så svårt att te mig till sånna som jag inte har någonting gemensamt med. vad ska man prata om, vad ska man göra?


och jag hamnar på toaletten ännu en gång
& ångesten har en hisklig förmåga att bränna sig fast
på insidan av min hals

onsdag, juli 19, 2006

Is there something that I missed?
Can't even take another day of this
Lower than piss, have you ever felt like this?

har alltid velat dö med stil

så ibland undrar jag verkligen vad jag ska ta mig till. ska det behöva vara så här svårt? hela tiden. jag har ingen aning om vad folk tror eller tycker om mig. antagligen tycker de väl att jag är en egocentrisk jävla slyna. vad vet jag. men det skulle inte förvåna mig. folk som inte känner mig har ingen aning om vad jag egentligen gått igenom, eller vad jag genomgår varje dag. så vem ska man egentligen kalla egocentrisk? den som går runt dagarna i ända, & tänker på vad man äter, hur livet ska sluta, vad man kan göra så att man kan lita på sin älskade igen, vad man kan göra för att få sin mamma att inte hata sin pappa för sitt jobb, vad man kan göra för att få folk runtomkring en att må bättre - eller den som går & tycker att just denna person är egocentrisk för att hon säger vad hon tycker & tänker och håller fast vid det? nu babblar jag iochförsig bara på, och gled nog ifrån ämnet en bit för den delen också. men jag, själv, gillar verkligen inte personer som kan säga en sak till en person, men sedan inte våga stå för det för någon eller några andra. jag tycker det är fegt - vem än den eller de andra personerna är. men vad vet jag. jag är nog ganska feg ändå själv, så vad ska jag säga.

sometimes i think everyone would be better off, without me.

komplex är någonting som nog alla ständigt kämpar med, och det är nog det jobbigaste som finns. men visst, man ska nog inte skylla allting på medier, porr & slaskiga tidningar a lá moore & allt vad de heter. själv skulle jag nog kunna säga minst ett fel om varenda kroppsdel om någon skulle få för sig att peka på mig & gå igenom dem, en efter en.

from now on, im gonna be a quiet bystander.

en bättre flickvän. det skulle jag vilja vara. jag skulle vilja skala bort alla mina åsikter, alla färger och alla principer och bara bli en tyst liten flicka som nickar och håller med. vad mycket enklare det skulle bli då. egentligen förstår jag inte hur marcus står ut med en sådan som mig. men visst skulle det bli enklare? fast. om man nu skulle sitta helt tyst, varken säga eller göra någonting, bara låta livet passera. när skulle allting brista? för allting har en gräns. men, det kanske vore värt, om det fick andra att må bättre. för det är ju dem som betyder mest.



måndag, juli 17, 2006

ursäkta min existens



& jag vet att du tittar,
tror du inte att jag märker det?
men det gör ingenting. jag förstår.



& jag vet inte vad jag ska ta mig till längre. det känns som att jag lever i en värld där jag inte passar in. eller att jag försöker ta mig in i en värld jag inte passar in snarare. jag är inte perfekt, men det är precis vad den här världen försöker utse sig för att vara. & jag vet inte vad jag ska ta mig till. jag förstör bara allting, det sa ju t.o.m dem, även om de inte sa det rent ut. för det är jag som får honom att överge sin familj. & det är ju fel, eller? jag menar. egentligen spelar det ju ingen roll hur dåligt jag mår, sålänge familjen är intakt och allt verkar frid & fröjd på ytan. jag kommer aldrig bli perfekt, och jag kommer aldrig passa in. för jag kommer alltid känna den hjärtslitande smärtan så fort Det nämns, eller Den finns där. vad ska jag ta mig till? give me some guidence please, coz im lost in the pain and frustration over feeling guilty for messing up peoples lives. bekvämligheten kommer aldrig finnas där, & det är alldeles för mycket känslor. 'de förstår inte' sa du, 'de kanske inte riktigt vet vad det är de ska förstå' tänkte jag & fingrade på handleden. 'vet de exakt?' jag har nog aldrig passat in, & kommer aldrig göra det. jag har för mycket att bära på, alldeles för mycket. & jag känner mig så ensam. give me some help lord, coz i dont know what to do or where i should go. keep the blade off of my hands and hold me safe in your arms while you whisper in my ear what can make me perfect. det finns en avgrundrand inne i mig & på kanten utan stängsel sitter jag utan smink & utan kläder. det är där jag hamnar när ingenting räcker till. jag var nog aldrig ämnad för att stanna här. ursäkta min existens, det var inte meningen.

tsunamin

över 100 dödade nu efter tsunamin i indonesien. 100 personer, hittills. vi ska vara så jävla glada och jävligt tacksamma för att inte vi bor där borta eller ens befinner oss där. fyra svenska saknar, varav två barn. måtte det stanna där. & måtte det totala antalet stanna på 100.

och henke larsson har spelat färdigt i landslaget. fan så tråkigt. det betyder att man antagligen kommer få se alldeles för mycket av herr zlatan ibrahimovic i startelvan, vilket jag tycker är tråkigt. mest tråkigt var det när han fick starta emot tyskland när allbäck skulle ha gjort ett mycket bättre jobb. men nog om det.



jorden

gud. nu har det hänt igen. ännu en tsunami i asien. det är så hemskt. 20 personer dödade hittills. hur många människoliv ska det krävas den här gången?



vi ska vara tacksamma för att vi bor i lugna sverige långt ifrån plattor som kolliderar och som orsakar jordbävningar och i sin tur tsunamis. och så får vi hoppas att det inte krävs fler liv där borta. vore ju mer än hemskt om samma sak upprepades igen med ens i närheten av lika många dödade den här gången som vid den förra tsunamin.

only time will tell

var på gröna lund i lördags. det var faktiskt ganska roligt, mycket folk om inte annat. jag och marcus hade ett äventyr inne i stan först aswell, när vi först gick fel till norrmalmstorg tack vare mig, sen gick vi fel ännu en gång tack vare en vilsen affärsägare som inte alls kunde vägen. till slut hittade vi fram till hötorget och pub-huset var hotellet Rica låg där vi skulle bo. sedan kilade vi vidare till slussen som för övrigt var jättelätt att hitta och tåg djurgårnsfärjan över. många timmar senare, och många åkturer senare tog vi samma båt hem med en stor snobben på armen och två små andra varelser med oss, nämligen en delfin och en papegoja.

ibland tror jag att man måste fundera lite över hur man vill dö. och framförallt varför. det gör jag konstant, och, jag vet inte hur länge till jag egentligen orkar leva med skammen, med ångesten. med allt. mina handleder försöker jag låta bli, i hopp om att mamma&pappa inte ska märka någonting. jag har ett litet sår, men det syns knappt. men det är skillnad på andra delar av kroppen. men vad gör man? många har så svårt att förstå, & alla deklarerar att ?vi? gör det för att vi vill ha uppmärksamhet. visst, det finns säkert dem som gör det pga uppmärksamheten men jag tror att den skaran är relativt liten om man jämför med den som verkligen måste göra det, & gör det. på något sätt är det renande, iallafall för mig, och en stor börda lyfts från axlarna varenda gång. det hade gått lite över ett år sen jag gjorde det, sen gick det inte mer. jag är nog besviken på mig själv, mycket besviken. men jag undrar mer och oroar mig mer, över vad marcus är. ångesten inom en äter upp en, bokstavligt talat. & när man väl sätter till, & blodet kommer & såret vidgas, känns det som att ångesten försvinner, den sipprar ut genom såret & man känner sig lättad, lite friare. men jag skulle inte vilja dö genom att ligga någonstans med uppsprättade handleder. nej, det vill jag inte. jag håller det jag vill för mig själv.


'CAN YOU FEEL YOUR HEARTBEAT RACING
CAN YOU TASTE THE FEAR IN HER SWEAT
YOUVE DONE THIS WRONG ITS TOO FAR GONE,
THIS SHEETS TELL OF REGRET'

söndag, juli 09, 2006

whats left of me

somnade vid 06, & vaknade av att pappa ringde hem från jobbet vid 09.30. men 3 timmar är väl bättre än inget? kanske.

mamma&pappa åker utomlands vecka 30. de åker utomlands och jag får stanna hemma och jobba, jobba, jobba. & vara ensam hemma, i en vecka till. hade velat ta lite ledigt och åkt ner till köpenhamn och träffat julia. men de planerna får jag lägga på is ett tag.

själv missar jag vm-finalen ikväll just pga att jag måste jobba. det känns. men jag får väl lyssna på radion i guess. om den fungerar. dock är jag ju inte den enda som missar det. stackars alla turister som har kommit till sverige utan vetskap att vi har infört det jättebra systemet med att digitalisera tvn. det är nog bland det sämsta som har bestämts. anyway. hoppas på att italien vinner. del piero kommer in och avgör. tror inte han får spela från start, men man vet aldrig. vad vet man egentligen? inte speciellt mycket. vem kan man lita på? så många frågor och så få svar.

FALLING FASTER, BARELY BREATHING
GIVE ME SOMETHING TO BELIEVE IN
TELL ME ITS NOT ALL IN MY HEAD

TAKE WHATS LEFT OF THIS (WO)MAN
MAKE ME WHOLE ONCE AGAIN

fredag, juli 07, 2006

workday

varför är jag inte förvånad?

var ett tag sedan jag skrev här. jag vet inte, har väl inte haft någon lust direkt. men nu känner jag att jag måste. varför vet jag inte, jag bara måste.

kom nyss hem från jobbet. eller ja, nyss och nyss. anyway. varit en ganska lugn jobbdag, varm dock. men det får man väl ta. jobbar hela helgen aswell, imorgon 10-15 & på söndag 15-22. men jag får offra ännu en helg åt att jobba.

vad har hänt sedan sist då? mamma & jag spelade bangolf en dag ute i skoghall (typ karlstad) på deras betongbanor. jag vann med cirka 20 slag. det var ganska skoj. så jag funderar på att börja spela på riktigt igen. får väl se hur det blir med den saken.

tog årets första dopp igår också. det var kallt, men jag har varit med om kallare. lyckades även efter 30 minuters solbadande få soleksem. ett bevis på att solen inte gillar mig. så jag får sola solarie om jag vill bli brun. men det går väl lika bra det.

nu ska jag dricka kallt vatten & ägna mig åt någonting.

 
template by suckmylolly.com