many years before

jag är så trött på det här. att känna mig som ett monster. jag frågar mig själv alltid, varför var jag tvungen att bli fet, varför blev jag den med sådana gener? ibland önskar jag att jag hade pengar till en fettsugning. då skulle jag suga bort allt fett på hela kroppen så jag såg ut som en pinne. jag klarar inte av att väga mig, det slutar bara med att jag faller ner på golvet i gråt. sätter på duschen för att dölja ljudet.

hold your horses

längesen jag bloggade, kanske är dags igen i guess.

en vecka sen senast, och inte mycket har hänt antar jag. hade nationellt prov i matematik b i fredags. gick väl sådär, det var svårt. hoppas bara att jag kan få G iallafall. fick G på det första provet vi hade. men våran lärare sa att det som skulle vara mest betygsgrundande var det nationella provet. så, bara att hoppas.

åker till mamma och pappa idag (väntar på att vi ska bli hämtade). stannar tills lördag morgon då vi åker hem igen. ska på begravning imorgon. min farfar gick ju bort för snart tre veckor sedan.

snart jul, ska bli mysigt. jag&marcus kommer ha våran gemensamma julafton den 23e, sen åker jag till mamma&pappa för julafton med mammas sida av släkten, medan marcus stannar här och firar med sin familj. får väl se om vi träffas överhuvudtaget över jul, det märks. iofs räknas väl annandagen som jul, och då kommer jag hem, så vi träffas då om inte annat.

magnus uggla ska göra comeback i melodifestivalen också. det blir nog .. intressant. the ark ska också vara med tydligen. jag gillar the ark. de är fett grymma live. anyways. nu ringde mamma och pappa, så vi ska åka.

sometimes i wish i was someone else. someone .. nice.

i need to know im pretty.
prettier than her.

pain

har varit ganska tyst här den senaste tiden. och den största anledningen till det är att min farfar gick bort i lördags. de vet inte av vad, men de gissar på att det var en hjärtattack (han ska obduceras i Linköping så de får reda på dödsorsakern). riktigt sorgligt faktiskt. polisen hade åkt hem till min pappa, och sedan hade han åkt runt till alla sina syskon och berättat. kan inte ha varit det roligaste. begravning den 15e, ska bli .. jobbigt. gillar inte begravningar. min första och enda hittills var min morfars begravning 2000. det var nog bland det jobbigaste jag varit med om. men det är en självklarhet att jag ska gå på den. marcus följer med.

över till lite trevligare saker. jag och marcus åker till jönköping imorgon för att delta i DreamHack, världens största lan (ca 10000 personer). det ska bli kul. har varit där fyra-fem gånger innan, men då låg besökarantalet på runt 5000. mamma och pappa ska skjutsa ner oss. det tycker jag är snällt. de åker 15 mil för att komma hit, och för att sedan skjutsa oss 25-30 mil till. samma sak på söndag också när de ska hämta oss. mina föräldrar, älskar dem.

nu ska jag lägga mig ner en sväng, sen väcka marcus och sedan försöka sova lite. har matematik att försöka orka mig igenom imorgon.

Do you think that even exists anymore?
- What?
A love so strong that no person can come between it?

you need me on your side

sitter och kollar på prison break. kan verkligen inte sova. alldeles för mycket på hjärnan. varför log du när hon kom på tal precis innan du somnade? jag, förstår inte. för mig är det konstigt. eller du log inte. men jag såg att du hade den där minen. den där minen som du brukar få när det är någonting du vill säga, men inte riktigt vågar. varför?

sen har jag fått något av en spion runt mig. okey, det är på lunar, men ändå. jag gillar inte när någon från min pojkväns förflutna läser alla mina dagboksinlägg, alla bilder, etcetera. skulle gärna vilja veta vad du tänkte när jag berättade det. vad du kände. kanske är det jag som inbillar mig att du lät entusiastisk.

I speak the truth, not so much as I would, but as much as I dare

just för tillfället gillar jag inte eskilstuna, och speciellt inte fröslunda. min cykel, min älskade fina röda cykel, blev stulen igår natt och det gör mig så ledsen och irriterad. har folk som snor cyklar inte råd att köpa en själva så de måste sno någon annans som i sin tur måste köpa en ny? riktigt jävla ruttet. polisanmälde det idag, och skulle efter det ringa mitt\vårat försäkringsbolag och anmäla den stulen, men när jag då ringde försäkringsbolaget visar det sig att jag inte har blivit folkbokförd eller whatever det kallas, på den adressen som jag och marcus bor på, utan jag bor fortfarande hos marcus föräldrar. så då fick jag inte anmäla det till försäkringsbolaget, eftersom mitt och marcus namn\adress\whatever inte var sammanlänkade, så jag var tvungen att ringa skatteverket och fråga varför min adress inte har blivit ändrat hos företag etc. som har sånt på automatik genom skatteverket. för på komvux hade det inte heller blivit ändrat. men självklart (!!) så var skatteverket såklart stängt, så jag måste vänta tills på måndag innan jag kan ringa skatteverket. herregud liksom, DET ÄR SNART TRE MÅNADER SEN JAG GJORDE ADRESSÄNDRING HOS SKATTEVERKET. 74 dagar idag om man ska vara riktigt jävla petnoga. ska ju vara helt otroligt om min ändringsblankett till skatteverket inte skulle ha kommit in när jag skickade in den samtidigt med en likadan blankett som skulle till adressändring. då måste posten ha slarvat bort det isånnafall. gud. det är bäst för skatteverket att jag kan göra en ändring via telefon när jag ringer, annars kommer jag bli riktigt jävla förbannad.

när jag känner ditt hjärta bulta
fort fortare fortast
då kommer det ett stort lyckorus till mitt hjärta
för att jag vet att det bultar bara för mig

jag tror jag har lite svårt att tro dig sådär ibland, lite, alltid. kanske är det jag, kanske är det du. det är nog bara jag, bara jag. alltid jag. alltid mitt fel. kanske är hela jag ett fel. ett fel, som bara kan göra fel. allt jag gör, blir till fel. allt jag rör, blir fel. kanske föddes jag som ett stort tjockt fel. jag skulle vilja vara perfekt. och inte bara sådär lagomt perfekt, utan helt magifikt perfekt. allt jag rör, gör eller säger, blir perfekt. men det kanske alla vill. vill vi vara perfekta i en värld som denna? antagligen. vad är då perfekt? jag vet. eller, jag har min mall över perfekthet, och jag behöver inte titta långt för att hitta den. kanske är det bra, kanske är det dåligt. det är nog bra. jag vill vara mer som perfektheten själv, för då kan man aldrig göra fel. det skulle jag nog tycka om. för att ha ångest för allting man gör, det börjar bli tjatigt. gnatigt. förfärligt.


har inte kunnat sova sen jag såg det där. antar att jag tänker för mycket. har inte tillräckligt med mod för att fråga heller. marcus ligger och sover, ska väcka honom om ungefär 40 minuter. han gör sin sista dag på praktiken idag. själv ska jag ut och gå idag. det gillar jag. speciellt om det upplevs med kent, MCR (my chemical romance) eller någon annan bra musik i öronen. ska sätta mig och se femte avsnittet av prison break säsong två.

so long, farewell

'allting är inte som känslor i en blogg'.

mina känslor skildras i den här bloggen. därför är allting, iallafall för mig, som känslorna i en blogg. men vad vet jag. jag är bara en patetisk liten hora som sitter hemma hos sina föräldrar och gråter.

ska väl sluta then.

ska se sex and the city nu. synd att det är ett skitavsnitt bara. sen ska jag se cityakuten som alltid är spännande, och sedan ska jag se reprisen av prison break som jag trodde var imorgon men jag hade fel. så, jag ska se den nu.

godnatt.

love like winter

domen ligger kvar som det var när jag var här senast. två kilo. vilket i sig betyder att jag inte gått upp något mer sen jag var här sist. men jag räknar det ändå som två kilo plus. vilket för mig är en katastrof eftersom jag redan innan var riktigt rund. nu är jag bara rundare. plus att jag har ätit någonting som jag inte tål eller liknande, för magen är helt uppsvälld och konstig. brukar bl.a bli så om jag äter vitt bröd eller så.

anyway. pappas födelsedag idag. av mig fick han snus som en försenad farsdagpresent samt en 7del lång serie om andra världskriget och grejer. min pappa är en riktig andra världskriget fanatiker. vilket jag nog också blivit. jag skrev iallafall ett hyllat slutarbete i historia a om just andra världskriget, och sveriges roll i det hela. fick mvg på uppsatsen, och jag är också skitnöjd över det. sen fick han olika ölsorter av min moster, snus och lotter av peter, lotter av mormor. mamma hade beställt en ny skinnjacka åt pappa som kom idag (hon har väntat i tre veckor på den). och den var riktigt fin faktiskt. det var han värd. mamma tyckte också att han var värd den efter allt jobbande.

min pappa är också världens bästaste (just det, b ä s t a s t e) pappa. för han ska skjutsa hem mig imorgon. thats right. hem mig, hela vägen till eskilstuna vilket är 15 mil ungefär. innan det ska han också ta mig att handla. jag ska ha potatis. har inte ätit potatis på tre månader (och nej jag räknar inte klyftpotatis som potatis. det ska vara riktig kokt potatis om det ska vara potatis).

dagen D

för övrigt hatar jag, verkligen hatar jag den där re:member reklamen. båda två faktiskt. den gamla med killen och den nya med tanten. det samma gäller med 'mark in da park' om ni vet vem det är. det är en irriterande wannaberappare som var med i idol och blev totalt sågad. nu har han gjort en video (självklart en förutsägbar video med en barbröstad mark och blonda bimbosar som sitter i bikini i en pool) och en låt. kanske, skulle jag tycka om honom om han försökte vara seriös. men tyvärr mark, du framstår bara som en fjolla. ungefär som jag då kanske, men har iallafall inte gjort en video som visas på aftonbladet.se


nu ska jag lägga mig i soffan, kolla på drew carey, och sedan sova.

you get the hard thoughts maybe we'll just shut up and play it never did mean nothing to you never did mean ...

ibland önskar jag att jag skulle råka ut för någonting, en olycka kanske, eller leukemi. vadsomhelst, bara för att se vilka som dyker upp och vilka som bryr sig. kanske låter drastiskt, men det skulle sortera bort alla de som bara pratar strunt. bara massa jävla skit. men det är jag väl van vid.

jag brukar ha en förekommande dröm, om att jag blir sjuk och får ligga på sjukhus jättelänge. och ingen, verkligen ingen kommer och hälsar på eller visar att de bryr sig. kanske skulle det bli så i verkligheten också.

anyway. sitter och kollar på one tree hill säsong fyra. har kommit till avsnitt fem änsålänge, har ett kvar till innan jag är ikapp USA. har för mig att de kommit till avsnitt sex där iallafall. får kolla upp det. riktigt spännande är det iallafall. ska snart gå in och väcka marcus också, han ska upp vid 5.45 eller där omkring. kan inte sova anyway. jag är för fet för att sova. lägger jag mig i sängen så kommer benen att ge vika, precis som i soffan. skulle väl kunna lägga mig på golvet, men då blir det väl avgjutningar i golvet efter mig.

Another sad song, with nothing to say
About a life-long wait for a hospital stay
If you believe that I'm wrong
This never meant nothing to you
My Chemical Romance - Disenchanted-Just Shut Up and Play

jag

Ä C K L I G
T J O C K
F E T
E G O I S T I S K
F U L
D U M

smile, even if its a sad smile coz sadder than a sad smile is the sadness of not knowing how to smile

jag hatar nätter, att försöka sova. det känns bara som en ständig kamp emot klockan. det enda jag gör är att tänka. alldeles för mycket så min hjärna överbelastas. kanske borde det vara lättare att somna då. bara stänga av, och lägga sig ner. men jag tänker bara mer. speciellt på hur, jag ska göra det. jag trodde jag hade kommit längre. jag har marcus. jag har, marcus. utan han skulle jag inte vara någonting. det är han som håller i hop mig, han är limmet som håller mig samman. men ibland får jag känslan av, att han inte vill veta vad som försigår. kanske låtsas han som ingenting. eller, så kanske han bara inte märker någonting. kanske är jag en såpass bra skådespelare så jag kan gömma allt bakom en lycklig och glad fasad. ibland får jag en sådan lust att göra det. vet ni att det räcker med en karta alvedon och inte alls så mycket sprit för att slå ut njurarna?

det känns som att maskar kryper innan för bröstkorgen och äter sin väg ut mot huden. på riktigt. hur blir man av med en sån känsla? det kliar i benen, och jag vill bara gräva mig ner med fingrarna för att klia. människor som jag borde ändå inte få leva. vi borde speciellt inte få visas i sociala sammanhang eller ute överhuvudtaget. snälla ta mig härifrån, till en plats där det inte går att gråta. mina ögon är röda och håller på att dö, och jag orkar inte mer. jag är så smutsig. och jag orkar inte skrubba huden mer. kanske kunde jag ha gjort något mer, men man kan inte skrika högre än vad ens röst förmår. jag kommer aldrig bli ren, smutsen har etsat sig fast under huden och trängt sig in i kroppens alla skrymslen och vrår. ångesten smeker armarna, och hur mycket jag än vill. kommer jag aldrig att bli ren.

nice evening

igår var riktigt rolig tycker jag. var iväg och bowlade med jonny och emma, och drack lite öl. sen gick vi till något barställe som jag inte kommer ihåg namnet på, och där drack vi lite, pratade och såklart dansade. en mycket lyckad kväll. sen efter det gick vi hem till jonny & emma.

riktigt skoj.

bright lights been cast a shadow, but can i speak?

en kväll, skulle det få allt att försvinna? lösas upp i tomma intet? det är ganska roligt. allt är roligt. jag är rolig. ibland önskar jag att jag kunde försvinna, lösas upp. vem skulle sakna mig ändå? egentligen är jag nog bara till besvär. vem kan vara lycklig med mig runtomkring sig?

man tror att det ska dämpa ångesten. och det gör det. för stunden. men det är nog den bästa känslan jag har, när det dämpas. för även om allt kommer tillbaka på bara några minuter, så är det värt det. varför ska det vara så svårt, att bara sluta med det dåliga? hur kan folk se på mig och säga att jag är fin, varför måste folk ljuga?

och det finns stunder
då jag undrar
om anledningen till att du
valde mig var för
att vara ett simpelt
substitut för
henne

och att det kanske var
henne
du ville ha
men att du nöjde dig med mig

today is gonna be the day that

DAGENS

försöka fixa tv-out.
få marcus att dricka irish coffee (han gillar inte whiskey that much)
bowla med jonny & emma
dansa sig trött på någon av stans uteställen samtidigt som jag blir overthetopdrunk

testing testing, 1 2, 1 2

SNATTAT/STULIT I EN BUTIK SOM LITEN? ja, badbubbelskum eller vad det heter.
SNATTAT/STULIT I EN BUTIK SOM TONÅRING? no way.
LJUGIT FÖR DINA FÖRÄLDRAR? det har nog alla.
LJUGIT FÖR EN PARTNER? det har jag.
LJUGIT FÖR EN KOMPIS? inte vad jag vet.
TAGIT EN OSKULD? inte vad jag vet.
LJUGIT FÖR EN PARTNER OM ANTAL SEXPARTNERS? nej..
FEJKAT EN ORGASM? nej.
LÅTSATS SOVA FÖR ATT SLIPPA HA SEX? nej -igen.
SLAGIT NÅGON (INTE NÄR DU VAR BARN)? indeed att jag har. vissa ska bara ha.
SPOTTAT NÅGON I ANSIKTET? det tror jag inte.
HÄLLT EN DRINK ÖVER NÅGON? faktiskt inte.
SKRIKIT HORA TILL NÅGON? ja.
TAGIT NÅGON DROG? definiera drog?
MISSBRUKAT LÄKEMEDEL? oh fillibaba.
GÅTT MOT RÖD GUBBE? jodå.
JOBBAT SVART? har väl hänt.
GJORT EN POLISANMÄLAN? nej.
BLIVIT POLISANMÄLD? nej.
RINGT 112? aldrig.
SKADAD DIGNÄR DU VARIT BERUSAD? ett antal gånger faktiskt. men inget allvarligt.
SKADAT NÅGON ANNAN NÄR DU VARIT BERUSAD? räknades att slå någon?
DÖDAT ETT DJUR? insekter, spindlar.
VARIT FULL PÅ JOBBET? never.
SJUKANMÄLT DIG FRÅN JOBBET FÖR ATT DU VARIT BAKIS? nej.

today is gonna be the day

DAGENS

• sextimmars provet.
• funderar på en promenad. men marcus har min mp3spelare.
• städa köket.
• idol klockan 20! det är dags för johan att åka ut tycker jag. eller felicia. eller varför inte båda två?

take a chance

sitter här, vaknade för inte så jättelängesen. hade en enorm huvudvärk inatt som gjorde att jag inte kunde somna förrän marcus vaknade vid halv sex och låg och smekte mitt hår & pussade min kind. he's to die for. nu har värken i huvudet dock förflyttat sig ner till magen och äggstockarna. fast, det är väl skönt att få mensen överstökad. var ju mitt val att ha mens. men annars är jag en av de där som går och oroar sig, och tjatsäger till marcus 'ser jag inte tjockare ut? är inte magen rundare än vanligt?'. iochförsig så tjatar jag om det precis lika mycket när jag haft mens.

på söndag är det fars dag och jag har jättedåligt samvete för att jag inte kommer vara hemma då och fira pappa. men han sa själv att det var bättre att jag kom på onsdag (när han fyller) och firar båda sakerna samtidigt istället. och känner jag min pappa rätt så vill han nog inte bli firad överhuvudtaget. så det blir nog bra.

nu ska jag börja förbereda mig inför mitt prov som jag ska ladda ner om någon timme. det är ett teoretiskt prov som man har sex timmar på sig att slutföra och skicka in till sin lärare. bara att hålla tummarna för att vårat internet inte går ner. men det har gått ner en gång på tre månader. så risken är väl inte så stor. men går det ner så går det väl ner idag.

everybody says youre hot baby

sitter och kollar på drew carey. ska snart sätta mig och kolla på criminal minds. spelade in det eftersom jag raidade ikväll (spelade wow typ. wow = world of warcraft = datorspel). sitter och väntar på att det ska bli reklam, och hoppas på att kattreklamen ska dyka upp. katten i whiskasreklamen är så förbannat söt så jag bara vill hoppa in i tvn och ta den. jag och marcus ska skaffa en kisse, och jag vill ha en precis som den i whiskasreklamen (ni vet den reklamen med en katt som hoppar omkring, sväljer en fjäril, är på en gungstol etc). anyway. en katt. fast jag skulle nog kunna tänka mig att ha vilken katt som helst eftersom jag tycker att alla katter är söta.

för övrigt är det mycket födelsedagar nu. min farfar fyller 80+ på lördag, min morbror 54 på tisdag och min kära far 56 på onsdag. så på onsdag ska jag till örebro för att kolla efter lite julklappar, och sedan hem till mamma&pappa för att fira pappa. pappa som dagen till ära tydligen ska till motala på någon jobbgrej, så han är inte hemma förrän vid 17. men så är det.

det var någonting idag med som jag störde mig enormt mycket på, men jag kan inte komma på vad det var. så nu sitter jag och stör mig på att jag inte kan komma på vad det var jag störde mig på från början. det är en ond cirkel.

jag och marcus bytte färg på våran soffa idag med, till illrött. riktigt snyggt blev det. sådär lagomt porrigt. en bild kommer väl. fast det har jag sagt att det ska komma sen vi flyttade in, och det var tre månader sedan. men det kommer bilder. när det är städat.

svarta änkan

att lita på någon, varför ska det vara så svårt? egentligen hatar jag nog alla människor. för alla gör en besviken, går bakom ryggen. jag vet inte. men, vem kan man lita på? you always end up hurt.

vad gör jag för fel? ska jag ge upp den här gången också? ska jag strunta i det allt, förtränga det, och låtsas som ingenting? låta det koka där inne, tills det sprängs ut och allt går i kras. you tell me. jag vet inte vad jag ska göra längre. men det kanske bara är jag som tar illa upp, om någon säger att de vill lära känna en precis lika bra som de känner sin bästa vän, min pojkvän. och sen bara skiter i det. speciellt när man berättat något så, viktigt? vad vet jag. im just a wallflower in disguise.

ser du inte? vill du inte se? kanske betyder det ingenting. det betyder något för mig. det är skönt, och allt bara försvinner. alla bekymmer från axlarna och alla tankar i huvudet. fem minuters peace of mind, är värt några dagar av smärta. det är det.

ibland vill jag bara slippa allting. jag hatar att vara ute, alla blickar. att höra alla som viskar. fula människor har faktiskt också rätt att vara ute och göra saker som normala människor. men det tycker inte dom. de tycker att jag ska sitta instängd i lägenheten, att jag inte ska visa mig. de vill inte må illa.

lovestoned

så. den första efterlängtade (?) dosen av snö kom inatt. det kom pyttelite men jag är redan deprimerad. jag verkligen hatar snö. för snö betyder kyla, och halka. snö betyder också att det kommer, at some point, bli slask. och jag avskyr slask. jag är nog ingen vintermänniska. jag kanske skulle ha varit en vintermänniska, om vintern även den innebar 25 plusgrader och solsken.

var till en studievägledare idag också, and guess what? jag får visst räkna med mina 400 poäng med mediakurser som jag har. jävla studievägledare i karlskoga som inte verkar ha en aning om hur det fungerar. tur att jag gick och kollade det nu iallafall, så jag inte läser fullt med onödiga kurser som jag inte behöver läsa. dock har jag redan hittat några kurser som jag vill läsa till våren. behöver bara 100 poäng till för att få ut mitt slutbetyg, men antagligen läser jag heltid så jag får bidrag.

nu ska jag duscha, och sedan fixa mitt hår ifall vi ska ut ikväll. det skulle jag inte tro, eftersom marcus har praktik tills klockan 21, men man vet aldrig. och jag är hellre förberedd ifall det blir någonting. men myskväll fungerar det också.

innocence stolen

varit ute på tuna park idag jag och marcus. hittade en nedsatt klänning på gina tricot för 99.- som jag ska ha till jul under den guldiga tröjan jag köpte häromdagen. så hittade jag ett par svarta leggings också som jag ska ha under eftersom klänningen är relativt kort. och på jul tycker jag inte att man behöver ha kort-kort på sig kring sin familj och släkt. så det blir nog fint.

har världens noja. jag tycker att jag har blivit mycket tjockare sen jag och marcus flyttade ihop. men idag när jag provade leggingsen på h&m var de nästan förstora, och det är min 'normala' storlek. iochförsig kan de ju vara stora i storlekarna, men det brukar inte kläder vara när det kommer till h&m. gud. nu kommer jag vara nojig över det. varför skulle jag tänka så. nu kommer jag sitta och tänka att jag är mycket tjockare iallafall eftersom kläderna kan vara stora i storlekarna. iofs kunde jag ha samma normala storlek på gina tricot också, men den klänningen kan ju också vara stor i storleken. kanske ska mycket till att två helt oberoende affärer ska ha kläder som är normalt större i storlekarna, men man vet ju faktiskt inte.

imorgon har jag prov i matematik. det känns som att jag kan det som vi ska ha prov på, men man vet ju aldrig. får väl se. hoppas jag får sova något iallafall. har väldigt svårt att sova när jag inbillar mig saker och tänker alldeles för mycket än vad en människa borde göra. och då handlar det inte bara om mitt utseende och om jag blivit tjockare. det handlar om så mycket mer. t.ex. om igårnatt , där en sak hände som jag inte vågar prata med marcus om, men ändå ligger jag och tänker på det. går och tänker på det. tänker på det medan jag äter. men det försvinner, tids nog så försvinner allt. utom ärren.

kill me now, and do it sweet

sitter här och väntar på att de nya platserna till dreamhack ska öppna så jag och marcus kan boka två platser bredvid varandra. vore ju inte så roligt om vi inte får sitta bredvid varandra. de släpps klockan 12, så det gäller att vara rapp i fingrarna nu.

var på stan igår. hittade faktiskt en tröja som jag inte såg alltför tjock ut i. den är lite pösig och guldig. ska fixa ett rött linne att ha under så har jag min outfit för jul nästan klar. köpte ett par byxor på gina tricot också (köpte tröjan där också iochförsig). jag trodde inte de skulle vara så snygga som de faktiskt är. det är ett par mjukisbrallor med en snygg dragkedja på fickan i bak och så är de 3/4 långa. så de kommer nog bli mitt favoritpar nu och jag kommer nog använda de som "vanliga" byxor aswell med ett par snygga ankelboots till.. de är lite stora i midjan, men det är bara att dra åt.

10000+ besökare nu också! nästan så att jag känner mig populär på något sätt. skulle vara första gången isåfall.

nu ska jag sätta mig och uppdatera dreamhacks ticketsida som en tok.

bangs

varit och klippt mig idag. och jag måste erkänna att jag fastnat för trenden (om det nu är en trend?) med lång rak lugg. klippte en sådan idag , och jag tycker det blev ganska bra. marcus tycker att jag blev en helt ny person och att jag påminner om uma thurman. det tycker väl inte jag kanske, men det är väl roligt att likna en kändis? i dont know.

bilderna är väl inte de bästa, men det syns väl något sånär. får väl fixa bättre. men jag är inte så photogenic som det så fint heter.

nu ska jag fortsätta att kolla på prison break.

can we make love in front of a mirror

helgen har luffat på i sin vanliga ordning. jag och marcus var och bowlade i lördag, och det var ganska roligt, fastän det var ganska dyrt. 40 kronor per serie. dock tycker jag inte ölen är direkt dyr där, så det kanske är en kompensation. jag vet inte. iallafall, marcus vann med fyra poäng eller vad det heter, så jag tycker att jag gjorde ganska bra ifrån mig. han blev lite nervös i slutet, för jag fick en strike följt av en spärr. tyvärr gjorde jag ett riktigt dåligt sista kast (?), men hey. det var roligt iallafall.

ibland vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen. jag vill bara rymma härifrån, släppa precis allting och bara försvinna. idag gjorde jag någonting dumt & jag hoppas inte marcus har märkt någonting, men det brukar han inte. men det är bra, för då slipper jag iallafall skämmas över det. det räcker med att jag måste skämmas så fort vi träffar någon som han känner, för jag känner mig så groteskt ful och annorlunda. det är .. jobbigt? jag vet inte. ska väl inte gnälla.

listen,
i woke up this morning
and heard the tv saying something
about disaster in the world
it made me wonder where im going
there´ss so much darkness in the world

and im so sick of lovesongs, so tired of tears

huvudvärken äter upp mig. och inga tabletter emot den har vi heller tyvärr, men det får gå. det är nog för lite vatten eller liknande.

var på stan idag. blev lite shopping. ett rött diadem, underkläder, och smink. några kläder hittade jag inte, för inga passar på min abnormalt stora kropp. vi träffade robin också, marcus flummiga bekant. dessutom såg vi en 9 veckor gammal huskeyhund som var absolutely adorable. fått byta smycke nu också i överläppen, och jag måste säga att det är mycket finare än det jag hade innan.

igår var alldeles lovely. kvällen iallafall. efter tjaffs och gräl om man nu kan kalla det det, tog jag och marcus ett långt bubbelbad. och det var väldigt mysigt. synd att vi glömde tända ljus bara. men det var riktigt mysigt. så just nu känns det iallafall som att vi hade en väldans tur som fick badkar i den här lägenheten, istället för dusch som det var i den andra vi kollade på här, i samma trapphus.

på onsdag ska jag klippa mig också. mitt stackars hår. trodde inte att jag skulle våga göra det, men jag har insett att jag måste. det är såpass slitet att det ramlar av och går sönder. och om jag inte klipper mig snart, kommer inte håret att växa något mer, just gör att det kommer gå av vid topparna. så, det är väl lika bra att göra det direkt, och göra det ordentligt. ska höra med henne om hon tror jag skulle passa i lugg också. såndär riktigt lång lugg, som var modernt förra året i guess, men jag är redigt sugen på en nu. men att klippa lugg är ett stort steg, så, vi får se. ska färga håret också, blonda ut det lite jämnare och sådär. blev ju blekt i somras av solen.

nu väntar ett glas vatten.

sexyback

tjock, tjock. jag hatar att vara så tjock. jag känner mig lika stor som dem man läser om i tidningarna, som väger 300kg. jag önskar att jag hade lika stort självförtroende som de på tv igår. det var ett program på trean vid 20oo, som handlade om storvuxna kvinnor som tävlade i något liknande som Miss World. Och deras självförtroende. de verkligen trivdes i deras kroppar, jag önskar jag gjorde det.

och carolina gynning. är hon inte vacker? jag tycker hon är helt gorgeous.



nu har hon förvisso klippt sig jättekort, men hon är lika vacker för det. jag skulle definitivt inte ha något emot om folk sa att jag liknande henne, eller påminde om henne. det närmaste jag kommit att likna en kändis är drew barrymore enligt någon som jag inte kommer ihåg vem det var. but, thats alright. nu ska jag iallafall göra matematik.

och jag och marcus ska på DreamHack den 30 nov - 3 dec. ska du dit? give me a shout.

i guess i was only fooling myself when i thought you'd take things i say and feel in consideration.

höstglöd hjälper inte mot alldeles för smutsig hud

ibland undrar jag vad jag måste göra för att bli lika perfekt i dina ögon, som vad han är i dina. vad jag behöver göra, för att mina känslor ska has i åtanke. vad jag ska göra, för att betyda någonting mer än ett knull? jag vet inte längre. varken ut eller in. det gnaget inombord och jag skriver likväl där. ibland önskar jag, som nu, att jag bara kunde försvinna, slippa andas, slippa försöka. jag vet inte. jag är väl bara en dum liten brud som blir hjärtskärande ledsen, för att någon skäller ut mig, och att folk sedan tycker att det är helt okey. men, om man är perfekt, då är det väl klart att det inte är fel.

sitter här, och bara önskar att jag kunde göra det. men det går inte. inte här, inte nu. men det vore skönare än att bara sitta och gråta hela tiden. ledsamheten tär på mig, ingenting blev som det skulle. och valet gör ondast av allt. ibland önskar jag att jag bara kunde göra det på riktigt, inget halvhjärtat drag över handleden. bara på riktigt. kanske vore jag bättre död. kanske då skulle jag vara perfekt. är det nu man ska lägga undan knivarna och rakbladen? långt bort, längre än vad man normalt kan komma.

ibland går jag till motorvägen, känner suset från bilarna och suget efter att kasta sig in och se vilken bil som träffar mig först. är det så man ska känna? kanske är jag inte gjord för dessa dar.
när blåljusen blinkar, och sirenerna skriker. där vill jag ligga. mitt i rondellen, i det vattendroppiga gräset med blött hår och blåfrostade läppar.

jag tror det handlar om självkänslan. det nergångna nästan förintade självkänslan. när du blir sådär annorlunda, och inte märker det själv. det oroar mig. men jag säger inget mer. för vad jag än gör och säger, kommer jag aldrig komma i närheten av perfektion, speciellt inte hans. kanske är det bäst att bara vara tyst. jag är bara deppoflickan. hon som du skäms för. kanske ska jag bara vara tyst.



det blir alltid någon över, när någon annan väljer att gå.

vad sa jag. jag, tagen seriöst? aldrig.

everything i touch turns cold

jag skäms så fruktansvärt. vad ska jag göra. han kunde inte ens titta på mig. inte se mig i ögonen. och pratade nästan inte ens till mig. jag litar inte på honom. det enda jag tänker på är vem han kan ha pratat vidare till. jag är livrädd för honom. rent utsagt livrädd. jag vågar inte träffa honom mer. har ingen aning om vad jag ska prata med honom om. han kan ju inte ens se på mig. och när han väl sa något, var det argt och surt. verkade iallafall. rädslan. rädslan får aldrig ta över ens liv. men min rädsla bara tar över mitt liv mer för var dag. iochförsig är det väl mer än rätt att han inte kan se på varken mig, eller i mina ögon. jag är ju horan. vem kan inte tycka annat. att marcus inte blir äcklad av mig förstår jag inte.




marcus piercade sig idag han också förresten. och han ser faktiskt tusen gånger hetare ut i den.


syns inte så jättebra kanske. men så het är han. hetare än jag.

low madonna - higher sadness and pain

så, då har jag äntligen gjort det. jag har velat ha en i flera år, och nu sitter den där. smäckrätt på överläppen. min madonnapiercing.



gjorde den idag, eller igår om man ska vara exakt. och jag trodde att det skulle göra skitont, men det kändes knappt. det som gjorde ont var när hon var tvungen att snurra på smycket så förbannat för att få på kulan. men annars, ingenting. när nålen stacks igen kändes det knappt. sen om det var värt 650 kronor vet jag väl inte. men jag ser fram emot att byta ut mitt fula titanläksmycke, mot ett finare med en glitterbomb på ovansidan.

marcus ska eventuellt pierca sig imorgon, i ögonbrynet. tror han skulle se tusen gånger hetare ut än vad han redan är med den. om det nu är möjligt. han är hetare än en nybakad äppelpaj.

om jag ska vara ärlig, helt ypperligt ärlig. så känner jag mig låg. riktigt låg. besviken, ledsen, deprimerad. jag känner mig lika viktig som brödsmulor i sängen när man ska sova. jag vet inte. ibland undrar jag vad han ska behöva göra, för att det ska nå dig. för jag har ingen aning. att jag träffade honom idag, var för din skull. för du ville det. sen om mitt hjärta började blöda under tiden, who cares.

tror jag måste lägga mig nu. det är nog dags.

små små knivar och rakblad.
- d u skär igenom mig.

oh dont mind me, im watching you two from the closet; wishing to be the friction in your jeans.

jag vet inte vad jag ska göra längre. det har gått knappt tolv timmar, och jag går redan runt och är livrädd. är det såhär det ska fortsätta att vara, i ett och ett halvt år? kanske är det mig det är fel på. kanske är det dig. snarare mig. om min rädsla skulle slå in, skulle jag inte klandra dig. jag skulle klandra mig själv. oattraktiva mig. slackern. egoisten. neurotiska fula tjocka jag.

jag har nog alltid haft svårt att lita på folk, både killar och tjejer. speciellt killar. men jag trodde jag skulle kunna lita på dig också. men det går inte. inte nu. inte efter allt. kanske är det jag som måste ändra på mig själv, men du säger att det är den jag är du älskar, men ändå vill du att jag ska vara så som jag var förr. jag blir inte klok. jag blir galen. galnare, galnast. vad ska man göra i en värld som denna?

jag har varit med om många självmordsförsök. carro som hängde sig. mycket. ibland får jag för mig att skaran som är som mig, måste minskas. vad skulle världen förlora på det, ännu en fet egoistisk primadonna? en usel flickvän? gud, vilken självinsikt.

ibland önskar jag att jag bara kunde tyna bort. få en sjukdom som gör att jag verkligen inte kan äta. ingenting, verkligen ingenting. jag hatar att äta i smyg på nätterna, massvis av mat. tonvis, för att sedan få upp det igen. är det så man gör för att bli glad? knappast. jag tycker det är ganska komiskt ändå, att ingen verkar ta mig på allvar. verkar jag inte vara en seriös människa när jag skriver om det här? antagligen inte. jag vet inte. men trovärdig verkar jag inte utge mig för att vara.

varför just jag? sen den huvudvärksbedövande känslan.


jag är en vara på rea, som alla vill reklamera när de upptäcker att det är skit,
men som inte går att lämna tillbaka. så jag får finnas där i alla fall.
utan funktion. utan att göra någon nytta

study hard, work hard, cry hard, be hard

fyra sidor i matteboken avklarade.
bara 21 sidor kvar.
har två veckor på mig då, men. vore skönt att ligga lite före.
känns sisådär att börja en månad efter de andra, men att jag ska vara klar samtidigt som dem. slutprov eventuellt den 5e december. fyra kapitel ska vara klara tills dess, cirka 200 sidor.

cheezus.

cutting myself deeper

hur jag mår annars? jag vet ärligt talat inte. jag älskar marcus, älskar att bo med honom och ha honom omkring mig hela tiden. men ändå, det är något som sliter och drar innifrån. något som river och gnager på insidan. känner mig utanför, borta, osynlig, ful, äcklig. var tvungen att lätta på det iförrgår också, men jag tror inte marcus har märkt någonting. jag hoppas inte det. tror inte han har sett något iallafall. egentligen vet jag inte om jag vågar gå ut på lördag. blickarna kommer döda mig, det kommer krypa i mig, och jag kommer inte veta vart jag ska ta vägen. men alkoholen räddar mig nog. det brukar den göra.

hangnail and sherry

jag vet, jag vet. jag sa att jag skulle börja skriva här igen, men det har inte blivit så mycket av med det. men jag ska försöka, igen.

på måndag börjar jag iallafall skolan. går i klass NTI 10-H6. läser en kurs på komvux (tror jag. vet inte eftersom komvux är oförmögna att ta reda på om jag ska läsa historia b eller inte) och tre på NTI. första kursen på NTI ska vara klar på två veckor redan, känns väldigt stressat om jag ska vara ärlig. har ju ingen aning om det är svårt eller inte heller. ska läsa IT-Stöd - två veckor, persondatorer - fyra veckor samt programhantering - fyra veckor. och matematik b löpande fram till slutet på december. det känns iallafall skönt med NTI är att de tar en kurs i taget, så man slipper blanda ihop allting. men hur jag ska hinna klart, det är frågan.

trivs relativt bra i eskilstuna hittills också. på lördag ska vi ut en sväng och slå våra lurviga på rolling rock tror jag att det blir. så det ska bli roligt.

you are all that ive got

vaknade vid nio av världens huvudvärk. förhoppningsvis är det något tecken på att min mens är påväg. lika bra att få det överstökat. och det är så extremt orättvist att när man äter ppiller så är det jättevanligt att det kan dröja, säg om du gör uppehåll på en måndag, att det kan dröja innan till fredag tills mensen kommer. då får man ju dubbelt så lång mens, vilket jag finner orättvist.

kort har jag inte tagit några än. för jag har slut på batteri i min digitalkamera och jag hittar inte laddaren. men de kommer, var så säkra. inte för att det är så många som läser min blogg längre. men det har jag ju att skylla mig själv för.

och nu har det hänt igen,
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,887399,00.html
vad är det som får människor att stövla in på en skola, och börja skjuta massa elever? beats me.

love is in the air

okey, jag vet. jag lovade att börja skriva igen, och det har jag inte. men jag har faktiskt en utomordentligt bra ursäkt. jag och marcus flyttade ihop i tisdags i förra veckan, så mycket tid har gått åt till att fixa iordning och vara allmänt kära.

fick mitt csnbesked idag också. så tydligen ska jag läsa 400 poäng för jag får fullt studiemedel, men så fick jag hem antagningsbeskedet från komvux idag, och jag har bara blivit antagen till NTIkurserna samt matematik b, vilket inte blir 400 poäng. historia b är det som saknas. får nog ringa och höra.

valet närmar sig också. såg partiledargrejset på tv igår. det var riktigt roligt. på söndag ska jag och marcus ha valvaka här hemma.

anyway. jag ska ta lite bilder på lägenheten, och lägga upp så ni får se.

ge mig en låda alvedon, och en 75a vodka.

why dont the buildings cry

o snälla. idiotic people so pisses me off. och sven nylander är verkligen en av dem. hur kan man som innehar en chefspost i 'ren idrott' sniffa kokain? helt otroligt.

http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,872129,00.html

for every man who wants to rule the world, there be a man who just wants to be free

http://www.expressen.se/index.jsp?a=657992
det där kunde ha varit jag och marcus. inte så jättelängesedan vi var där. eller jo, det är väl nästan precis en månad sen. men ändå. kunde iallafall ha varit mamma och jag som varit med i olyckan på liseberg i lisebergs banan, för vi var där veckan före. jag vet inte om jag litar på karuseller mer.

och degerfors förlorade idag, igen. de har inte vunnit en match sedan uppehållet, så det börjar bli dags nu tycker man. får hoppas att de slår ljungskile på lördag iallafall.

sen tror jag att jag har skrämt bort en person, jag vet inte. ska inte säga vad jag tror om det heller, vill inte ha fördomar eller så. men jag vet inte iallafall. men, det är väl som marcus säger. han får ta första steget efter det jag skrev. who knows.

nu ska jag iallafall sätta mig och vänta på att marcus installation\nerladdning av steam samt counterstrike är klar.

a new person

alright, vad finns det att skriva om idag. ingenting speciellt har hänt hittills. vet inte vad jag ska göra ikväll heller, får väl se. mamma jobbar eftermiddag\natt, så jag ska väl bara vara hemma. kolla någon film kanske, spela lite cs\wow.

just det. har ni sett? de tyska spelarna vägrar ställa upp i vänskapsmatchen om de måste använda skorna som det tyska fotbollsförbundet har bestämt ska användas. herregud. det spelar väl förfan ingen roll vad man har för fotbollsskor. riktigt töntigt.

och lordi ska få sin egen läsk. 'lordi-cola'. jesus, har det inte gått lite till överdrift då? de har haft en hit, som de vann melodifestivalen med. man kanske skulle vänta med colan tills de får fler hit, men vad vet jag.

såg att det kommit en såkallad smalkamera nu också, som tydligen gör att man ser smalare ut på kort. en sådan ska jag ha tamejfan.

and the price of a memory, is the memory of the sorrow it brings

jag har kommit på varför jag är så ensam. det är mitt eget fel. varför alla mina så kallade vänner lämnar mig. det är mitt eget fel. jag skyller inte på någon, för det är bara mitt fel. vems fel kan det annars vara?

varför lämnar alla mig? för att jag är helt oförståelig, obegriplig, konstig. jag förstår om de lämnar mig. det är okey.

sitter och lyssnar på counting crows. riktigt bra måste jag säga. eller egentligen blandar jag det med underoath. men de är också riktigt bra. ni borde ladda ner lite av båda. starttips är counting crows - mrs potters lullaby (vilken jag lyssnar på as im writing) och underoath - a boy brushed red .. living in black and white. riktigt bra låtar.

riktigt smarta de där idrottspojkarna varit då. snackar självklart om patrik sjöberg och sven nylander. sven nylander som t.ex är med i 'ren idrott' eller var snarare. nu är det väl bara sjöberg som erkänt, men ändå. det är tillräckligt ändå.

mrs potters lullaby

god. jag stör mig på personer som tror att de är så jävla snygga hela tiden. tror är nyckelordet här. sen om de är så jävla snygga som de tror är en helt annan sak. knappt att man kan gå på stan i fem minuter utan att stöta på ngn lowlifer som går runt och tror att de är snyggast i världen. det finns faktiskt gränser. men, det är väl bra att de tror att de är snygga iallafall.

anyway. sitter och väntar på att pappa ska komma hem. vet inte om jag skulle laga mat till honom eller inte, men han ska väl jobba över som vanligt. förra veckan jobbade han på onsdagen t.ex 06 - 03, 21 timmar. så det är bra att han och mamma ska åka iväg en tredje gång nu i sommar, 2a gången utomlands. de var ju till tyskland för några veckor sen, nu ska de till spanien. och så var de ju i kiruna en vecka.

sen väntar jag och marcus fortfarande på att hans studievägledare ska fixa så att han blir anmäld att läsa 400 poäng (heltid) till csn, så han kan få hem de jädrans papprena någon dag. vore skönt, så vi kan ringa till kfastigheter och säga att vi åtminstone fått hans, och kolla om det går bra om vi skickar in dem & att min mamma\pappa ställer sig som borgenär för mig istället. för mina csnpapper kommer antagligen inte komma förrän i slutet på september. och, om kfastigheter skulle säga 'nej, det går inte alls' av någon konstig anledning, så är de totalt dumma i huvudet, eftersom lägenheten kommer stå tom ytterligare en månad då, och de missar pengar.men, om studievägledaren mot alla odds skulle ha fel, och det är något problem med marcus poäng och han inte får 400 poäng. så måste vi i allafall vänta på mitt besked och se om jag blir antagen till kurserna som hade 'väldigt få platser'. kommer jag inte in, får jag inga csnpengar, vilket betyder att vi inte kan flytta. och om jag får pengarna, blir det en väldigt sen inflyttning eftersom antagningsbeskedet inte kommer förrän 15 september enligt komvux. & då är inte min mamma och pappa hemma, och jag vägrar be dem där om hjälp efter allt som de gjort emot marcus. dem & dem, hon egentligen. annars får jag väl tvinga peter att hjälpa oss. anyway. det är alltså ett par först nervösa timmar innan marcus kommer hem från skolan (han började idag) och se om han pratat med studievägledaren och om hon fixat med csn. sen efter det följer det fler nervösa dagar innan vi isf kan ringa kfastigheter, och om inte det går, flera nervösa veckor, innan jag får mitt csnbesked. o god. men vem har sagt att livet ska vara lätt?

hang

Her insides feel like an unbearable hell confusion runs through her mind. she prays so loud, she cries from the inside how could someone do this to me

och jag antar att jag trodde fel igen. så fel av mig. varför skulle du kommentera mitt föregående inlägg. det var bara nonsens.

anyway. sov ingenting inatt om någon skulle ha intresse av det. istället låg jag och kollade på den absoluta toppfilmen, american beauty. jag älskar den filmen. den är underbar, och kevin spacey har aldrig gjort en sådan klockren roll förut. efter att filmen var klar kollade jag på nyhetsmorgon och såg allt elände i världen. var ingenting man blev direkt pigg av. sen blev det en tripp ut och gå och springa. det var iallafall uppfriskande, samt att jag behövde det. tur var iallafall att jag hade något sånär bra musik att göra det till. sen var jag nere och solade en sväng också, inte för att det spelar någon större roll för jag är fortfarande lika blek som ett spöka. men det är illusionen av brännan som får mig att fortsätta.

var nere och handlade med mamma på stan också. hittade en jättefin trenchcoat på h&m, men 500 kronor är ett stort no-no. så, jag väntar och ser om det kommer något billigare i någon butik nära mig snart.

I've been swallowed up alive, shut down, building from the inside out. I can finally walk through the walls.

så sitter jag här. ännu en natt, ännu en dag. jag sitter här och försöker inte att förvandlas till hon som lägger sig i sängen varje natt och river, tjuter, halvskriker och gråter. nätterna är egentligen det bästa jag vet. då är det mindre folk ute, och man kan gå ut, utan att skämmas ihjäl. utan att våndas av alla blickar. blickarna som dödar. blickarna som söker sig in, gör hål i mig, gräver sig in och biter sig fast i hjärtat, i hjärnan. det är härligt. men samtidigt är natten det absolut värsta jag vet, för det är då ångesten blir som störst. det är då, jag blir påmind om allt jag har fått i mig under dagen, allt som har förgiftat min kropp. det är då, det är som farligast att gå förbi spegeln. jag hatar verkligen allt jag ser i spegeln, när jag kollar, allt. hår - fult, stripigt för tjockt, huvud - alldeles för stort, ögonen - abnormalt stora jämfört med andras, näsan - för tjock framtill, hals - för kort, nyckelben - de syns inte tillräckligt, armar - för tjocka, bröst - för små, mage - för tjock, rumpa - den är hängig, bred, lår - för tjocka, knän - för breda & spetsiga, vader - för smala jämfört med låren, fötter - för stora, fingrar - för tjocka och för korta, händer - för stora. and it goes on. jag hatar det.

as my eyes will open frum their state of sleep, ill feel my blood

im dying inside

& jag känner mig så jävla tjock. så jävla ful. så jävla usch. jag vet inte. jag hatar när ångesten över kroppen och komplexen kommer krypande. när man ligger i sängen och bara skakar, gråter. jag hatar när ångesten blir så övergripande att jag måste springa till toaletten och slå mig fri. jag hatar att känna mig fången i min egen kropp. jag hatar allt med mig själv. allt oftare när jag går förbi en spegel har jag fått för vana att blunda. just för att jag är rädd för att se ett stort monster som tittar tillbaka på mig. och jag har börjat igen. jag orkar inte. ge mig en komplimang. för ju längre det får gå, desto värre kommer det bli. flera sår kommer uppdagas, för det är det som gör att ångesten försvinner.

and it kills me inside
i can see myself dying

i dont wanna be a murderer

det blir för mycket. vad ska jag ta mig till? jag orkar inte tänka mer, oroa mig. ge mig en dos zipramil så jag orkar en dag till. samma sak sades sist. och jag vet precis hur det slutade. vad ska jag ta mig till. för jag orkar inte bli så ledsen igen. jag kommer inte klara av det. vem kan man lita på?

invincible

det här är nog den lyckligaste dagen i mitt liv. våran lägenhet är reserverad. allt de vill ha nu är våra csnpapper som bevis på våran uppgivna inkomst. därför är det bara att hoppas att jag kommer in på de kurser jag ska söka så fort jag blivit bokförd i eskiltuna, som har 'begränsat antal platser'. hoppas för brinnande livet.

var precis nere och lämnade mina nycklar. hade ett litet snack med marie också. pratade om flytten, barn, jobb och om att jag ska börja spela bangolf igen & om de hade några bollar att sälja lite billigt till mig så jag slipper köpa alla bollar a là 175 kronor styck hos nifo.

nu ska jag sätta mig och chilla lite innan mamma kommer hem och vi ska gå ut och gå.

flip my world inside out, honestly I like it better this way

o right. längesen jag skrev, men det blir lätt så när marcus är här. vi har gjort massor utav saker i veckan, bland annat badat. det var riktigt roligt faktiskt, eftersom marcus var hur kaxig som helst inför varje gång, men det slutade alltid med att jag doppade mig först.

vi hade våran ettårsdag den 29e juli aswell, dvs igår. det firade vi med en brakmiddag med kotletter (till marcus) och kyckling till mig, med potatisgratäng och sallad. det var riktigt gott. fira ordentligt ska vi göra den 5e augusti när vi ska se lars winnerbäck i rothoffsparken i eskilstuna. det blir ettårsjubileum på det med, för vi såg honom den 5e augusti förra året aswell. det var våran första riktiga dejt, och det kan låta lite konstigt eftersom vi firade ett år redan den 29e augusti, men så är det. vill någon veta hur det gick till får ni fråga.

sen gjorde jag sista dagen på jobbet idag. ganska trist eftersom jag tyckte det var riktigt roligt att träffa så mycket folk hela tiden. men jag ska inte behöva tolerera, ingen ska behöva det för den delen, att ens såkallade chef först skäller ut en för någonting som inte bara är ditt såkallade fel, och för den andra lämnar säger åt en att 'mina ord är lag, och passar det inte kan du dra åt helvete och lämna kiosken.' så det var precis vad jag gjorde. roligast är att jag har ju jobbat på en bangolfklubb vart jag har varit medlem, och min bror fortfarande är medlem samt sitter i styrelsen. & min bror är inte den som inte försvarar mig. så han sa nog min såkallade chef ett par väl valda ord igår när han ringde honom efter att han fått reda på vad chefen hade sagt till mig. felet var iallafall att det var smutsigt på golvet, så innan jag gick hem stod jag och försökte göra rent det tills klockan var 22.30 (slutade 22). och eftersom det inte gick bort tänkte jag att jag tar det imorgonbitti eftersom det är jag som öppnar. right. då hade min chef lämnat en lapp till mig att det såg förjävligt ut och att det bara var att ta lite såpa och dra med moppen över så skulle det vara borta. right mannen. jag stod i två timmar dagen efter och gnuggade. då gick det bort. jag bara älskar folk som snackar om sådant de inte har en aning om. & ännu roligare är att, det har jobbat fyra stycken kommunalanställda ungdomar på förmiddags- samt eftermiddagspasset aswell. sen när är det inte också deras uppgift att se till att det är städat och rent på golvet? och det allra roligaste är att två av dessa ungdomar stod vid ett flertal tillfällen och delade ut glass\godis\dricka till sina kompisar men de fick inte så mycket som en tillsägelse. men men.

nu ska jag sätta mig & nöta cs med marcus.

i tried so hard to be her day, but the night has already taken me away

jag hatar seriöst hantverkare för tillfället. inte nog med att de borrade i tisdags, de har borrat både idag och igår också. och det börjar bli väldigt tröttsamt. sovit tre timmar inatt tror jag, & jag har världens huvudvärk och jag orkar fan inte mer. marcus dock verkar helt oberörd där han ligger i min säng och halvsnarkar. jag förstår inte att han kan sova i oväsendet. för han är nog den enda i hela huset, med tanke på så många jag sett som gått ut nu under morgonen. egentligen har jag en sådan lust att ringa HSB och fråga hur länge de ska hålla på och borra där uppe egentligen. visst, de har väl rätt att borra & göra om lägenheten till dem som ska flytta in. men är det verkligen nödvändigt att borra tre-fyra timmar varje dag på morgonen? o, nu blev det tyst.

jag och marcus badade för övrigt igår. innan vi gick ner och badade sa marcus att jag inte fick vara en sådan badkruka, yeah please. undra vem det var som tog kanske en kvart på sig innan han doppade sig. men det var gulligt. hoppas vi ska bada idag också.

her insides feel like an unbearable hell, confusion runs through her mind

o god. jag vet inte vad det är. men jag känner mig så tom. allt är bara fel. ibland tror jag att folk tittar på mig för att jag ser så förbaskat konstig ut. helt ärlig, & jag står inte ut med det längre. jag är ett monster. ett stort, fult & tjockt monster. jag tror jag behöver vara någon annan för en stund.


före

efter

färgade håret på marcus förut. själv tyckte jag att det blev jättebra. han ser vuxnare ut med mörkt hår faktiskt. över ser ni en före respektive en efter bild. före bilden är inte direkt så bra, men man får en illusion av honom som blond iallafall kanske. det var den bästa jag hittade. men han skulle nog behöva klippa håret lite, det är lite för emo nu. nejdå. han är finast.

nu ska vi se på två filmer, först 'house of voices' någon typ av skräckis, och sedan ska vi se 'wimbledon' som jag väntat på hur länge som helst för att få se.

attacked by foam

sådär såg det ut igår när jag skulle diska och blev attackerad av skummet. det var faktiskt ganska läskigt. och ni som aldrig har blivit attackerad av skum vet inte hur det känns!

nu ska jag färga marcus hår mörkbrunt. moahaha. resultat kommer senare. toodles

maybe i needed you too.

this is not a test and it's not too late to come clean, get it off your chest

WHY AM I NOT SURPRISED? part II.


right. så jag tröttnade på att behöva lyssna på hantverkarnas borrande. det räckte med fem timmar. så jag begav mig ner till stan & kollade runt lite. hade gärnat velat hitta en till tubetop of some sort, men någon sådan lycka hade jag inte. så istället gick jag in på jc & köpte ett linne för 99kronor. helt okey. ett grått. så det kanske jag ska ha någon gång.

ska väl plocka upp det som ligger på golvet eller någonting. vill egentligen bara sova&sova&sova efter de två timmarna jag fick, men så är det.

we'll speak of what a waste I am and how we missed your beat again

nu har jag fixat en ny design. vet inte riktigt vilken jag föredrar mest, men den här är riktigt söt.

anyway. verkar för övrigt inte som att det blir någon klänning för min del. på sidan uppgav de att de tar betalning med Maestro, så yes tänkte jag. men nu har det visat sig att det inte alls går? "Unfortunately we do not accept Maestro cards from your country. Please use an alternative card." jojo, för jag har ju säkert ett alternativt kort. suck. jag som verkligen ville ha den klänningen. jag antar att jag skulle kunna fråga mamma om jag fick låna hennes att beställa med, men hon skulle antagligen säga nej & hänvisa till att det är så svårt att skicka efter kläder via internet & att storlekarna i england inte alls är samma som i sverige & resten av europa. suck.



och för övrigt har jag blivit tjockare. jag känner det på mig. det känns i ådrorna, och det gör mig så ledsen. för jag hatar att behöva se ut såhär. egentligen förstår jag inte hur marcus står ut med mig, varken personlighetsmässigt eller utseendemässigt. för mig är det helt oförståeligt hur en sådan som han (smal, lång, perfekt) kan älska någon som mig (kort, tjock, defekt).


I KNOW THERE MUST BE SOME WAY OUT OF HERE
AND ALL OF THEM WILL BE WAITING HERE

let the body set the flow

jag älskar verkligen snickare\hantverkare. och jag älskar speciellt hantverkare som börjar borra klockan 0720. FAN VAD TRÖTT JAG ÄR. mår helt jävla piss. sovit knappt två timmar. och jag älskar det ännu mer att de har tagit bort ringklockan i lägenheten de håller på i, så att man inte kan ringa på och fråga hur jävla länge de har tänkt att hålla på egentligen. stackars dem som bor bredvid mig. två av dem som bor där jobbar natt, & kommer hem vid 0630 ungefär. jag somnade iallafall vid 5.

But we're nothing short of invincible

o yes. det första jag gjorde idag när jag kom ner till jobbet var att hälla skållhett vatten på mitt sår. det gjorde inte lite ont ska jag säga. men vem har sagt att all smärta är dålig?




right. precis beställt en klänning från asos.com. får väl se om den passar eller inte när den kommer. om den inte passar, vilket jag har svårt att tro att den skulle göra. så får jag väl trösta mig med att jag handlade den på rean och den kostade bara 124 kronor och 21 öre, inklusive frakt. marcus tyckte att den var snygg iallafall. eller att den skulle se bra ut på mig. who knows. men chansen att den gör det är väl precis lika minimal som att jag ens kommer att komma i storleken jag beställde. men, det märks när den kommer hit.


im not ready to make nice, im not ready to back down
im still mad as hell, and i dont have time to go round and round and round

varför är jag inte förvånad ?

Confusing and scared, there is a decision made with this choice

mitt försök att försöka blev avisat innan jag ens försökt.


och jag förstår mig inte på folk. när jag var och handlade förut. vad var det första jag såg när jag kom in? en jävla tjej som går omkring utan tröja. ursäkta men sedan när blev ica kronhallen någon jävla strand? och ja. jag är väldigt medveten om att det är pretty darn hot ute. man jag tycker iallafall inte att man går in med i princip bar överkropp i affärer. och då får man tycka att man är hur snygg man vill, men det gör man bara inte. det är faktiskt någons arbetsplats. skulle egentligen ha gått fram och frågat om hon ville att folk skulle komma med bar överkropp till hennes arbetsplats, om hon ens hade någon. sen är det väl skillnad på arbetsplats och arbetsplats, jag gnäller väl inte på att folk kommer till min arbetsplats utan bar överkropp och såvidare, för min arbetsplats ligger vid en strand och jag jobbar i en kiosk. men på ett varuhus, kronhallen? nej. där går faktiskt gränsen. jag skulle vilja se en person med bar överkropp gå in på en advokatbyrå eller liknande. usch & åter usch.


FORGIVE, SOUNDS GOOD. FORGET, IM NOT SURE I COULD.
THEY SAY, TIME HEALS EVERYTHING. BUT IM STILL WAITING.

om jag somnar för en stund tar det slut på en sekund

o gosh vad trött jag är. somnade runt 05 och sedan vaknade jag runt 10 igen. fast jag gick inte upp förrän klockan var 12.30 ungefär. att ligga och dra sig i sängen is da bomb. skulle ha varit till polisen idag hade jag tänkt, men eftersom vi inte ska utomlands efter jag ha slutat jobbat längre så är det ingen direkt brådska.

var nere och solade precis. kände att jag behövde komma ut även om bara dit ner. ska ta mig till affären också hade jag tänkt och köpa mjölk, mjölk och så även lite mjölk. ska även ge mig på att städa upp lite i mitt rum, eftersom marcus kommer hit imorgon antagligen. gosh how i need him right now. och vet ni? efter att jag solade nu upptäckte jag fyra små prickar som ser ut att vara fräknar, på läpparna. på läpparna liksom. jag tycker det verkar helkonstigt. okey, det är inga stora prickar direkt men kollar man nära så ser man dem, jag gör det iallafall. men jag har aldrig hört talas om någon som har fräknar på läpparna? eller så är det jättevanligt, vad vet jag. 4 prickar är det där fördelat på över- och underläppen iallafall.

och som vanligt ska jag jobba ikväll, 18-22. dock är det bara en vecka kvar för de kommunanställda ungdomarna där nere. så nästa vecka tror jag att jag får jobba längre på kvällen. antagligen 16-22 eller liknande. det beror lite på hur de ändrar öppetiderna, om de ska göra det. det märks väl.

nu ska jag slå på bo kaspers orkester - i samma bil, sedan gå & duscha av mig solarielukten & sedan bege mig till affären.


jag behöver dig just nu, för mig finns bara du
för mig finns bara du, jag behöver dig just nu
om jag somnar för en stund, tar det slut på en sekund
en silvergrå missil, vi sitter i samma bil

i guess you never asked. was i the fool to be told?
and i did something stupid today, but oh how good it felt.

silence is golden especially in this case

jag som gjort. fin va? yeah. right. anyway. speglar how i feel right about .. now.

right. det tog ungefär 10 timmar efter att mamma & pappa åkte, tills jag bröt ihop. men det kanske var bra, jag vet inte. grät ut ganska mycket vill jag påstå. men inte allt. för senare inatt fick jag veta att det är mitt fel också att vi tydligen inte kan åka utomlands. men vad gör det om jag blir ledsen. finns alltid ett försvarstal någonstans som blockerar faktat att jag är ledsen. så, det är totalt överspelat. anyway. är fortfarande ledsen, men det är överspelat. allt är relativt.

jobbat igår & idag. gick hyfsat smärtfritt. var lite tråkigt idag i början bara för det var mulet, så det kom ingen & handlade något förrän klockan närmade sig 12. men då fick jag chansen att läsa, & som jag läste. hade med mig två böcker ner, båda skrivna att deckardrottningen agatha christie, och jag läste klart en & halva den andra. har ju plöjt igenom alla michael connelly böcker redan, alla arne dahl, två camilla läckberg, två anna jansson bl.a. så nu ska jag ge mig på mammas samling av agatha christie böcker. dock är den inte fullständig. men det gör ingenting.

sen tog jag ju hand om paris igår. hon var lite söt som alltid. och som alltid förväntade hon sig mat när jag kom dit, och det fick hon. fick närmare en hel burk tror jag, så min broder kommer bli vansinnig på mig. but hey, im not the one feeding her with kebab and bullar. så det så. hon är iallafall sötaste kissen jag vet, dock om något skygg\blyg. men det är för att hon är ensam så mycket skulle jag tippa på.

anyway. nu ska jag hitta något att göra tills jag ska se tv ikväll. ska bland annat se 'tretton' som går på trean tror jag.


jag är en sån
som målade hjärtan över hela min mattebok
och skrev min älskades namn i mitten

en sån som försöker borsta sitt hår lite finare
varje dag
jag är en sån
som när mitt humör snyftar till en ballad,
och min stubin blivit alltför kort
tuperar mitt hår i hopp om att det
ska få folk att lägga märke till mig (för en gångs skull)

jag är en sån
som hoppas att du kvävs på rohypnolen i ditt glas
en sån som använder täckstift på spegeln för att
dölja sitt jag

all by myself

tears from my eyes.

right. nu åkte mamma&pappa utomlands, närmare bestämt dortmund tyskland, eller något liknande. de ska vara borta en vecka, så nu är jag all alone. men det ska väl gå. ska upp till peter idag & mata hans kisse & leka lite med henne iallafall efter jobbet. han är och spelar golf. men det är bra. då har jag ju något att göra i kanske en timme, & jag slipper vara ensam.

i never feel ill make it out alive

nehe. trodde du skulle fråga varför, men nej. varför orkar jag ens. och min uppoffring fick jag ingenting för. gud jag vet inte. ingenting jag gör verkar duga eller bli rätt. så jag säger ingenting mer.

pajen var god. även om jag fick ont i magen av den. och för att inte tala om ångest för att jag åt av den. jag hatar den här jävla skiten & jag tycks aldrig bli av med den. och jag hatar den speciellt när den kommer i så stora omgångar att allt man vill är att slippa skiten, vad som än krävs. när jag var liten såg jag en film om en flicka som låg i ett badkar fyllt med blodrött vatten, & man såg allt blod från armarna, från benen, överallt. ända sedan dess har jag vetat precis vad jag känt. det är ganska svårt att förklara, eller ens att få folk att förstå eller för den delen ens ta det på allvar. men ibland blir ångesten såpass svår att jag önskar ingenting annat än att det var jag.

baking

jag & mamma har gjort en paj precis. i mitt tycke blev den helt okey. dokumenterade processen aswell. receptet är som följer;

karlsson-persson's superduper blåbärs&äppelpaj

• 300 gram margarin
• 1 ½ dl socker
• 6-7 dl mjöl
• 1 pkt blåbär
• 1-2 skalade äpplen

den färdiga kanske ser lite bränd ut. but thats the way i like my pie.

im content with losing

för din skull, ställer jag upp och gör någonting jag verkligen inte vill. för din skull åker jag iväg. för din skull. för att du vill, & att dem två vill. anyway. sen hur jag reagerar på att åka iväg, det får vi väl se. så jag hoppas ni tre blir jätteglada iallafall och tycker det är värt att ha med sig någon som kommer vara totalt isolerad och inte kunna slappna av.

anyway. får väl ge mig iväg & skaffa ett ny pass.

as you dig your feet I will sink my teeth into the floor

oh yes. lassgård is back! nu ska man spela in baserat på den sista boken, eller novellsamlingen 'pyramiden'. lovely. börja filma nu lassgård. du är det riktiga wallander. krister henriksson kommer aldrig upp i samma kaliber som dig, och de nya wallanderfilmerna suger rent av.

duschade precis aswell. och ni tror fan inte att jag ramlade i duschen? fan så ont det gjorde. slog i rumpan och sedan huvudet i badkarskanten. nästa gång ska jag nog bada. men då drunknar jag väl kanske. iochförsig, det kanske inte vore så hemskt. undra hur det egentligen känns att drunkna? det måste nog vara bland de värsta sätten man kan dö på. fast det är nog inte så trevligt att dö i en brand heller, eller genom att hänga sig själv, eller dra upp handlederna med en kniv. det tål att tänkas på. men nästa gång jag duschar får jag nog lägga någonting i badkaret så jag inte halkar igen.


NOW MY EYES FLAST WITH WHITE. ITS SETTLING IN WITH ALL THE FLICKERING
HERE AGAIN, THE FLOOR IS MORE FITTING FOR MY FACE
HERE AGAIN? THIS IS GETTING OLD

act of depression

ledsna ögon ljuger aldrig
triste øjne lyver aldrig
sad eyes never lie

såhär ser jag ut efter att ha gråtit i typ fyra timmar konstant nästan. eller ja. kortet är väl taget efter två timmar iochförsig. men nu har det gått fyra timmar totalt. & jag ser ungefär likadan ut fortfarande.

god, sometimes i wonder why you created me.

förutom det har det tillkommit fyra saker på min blogg här till höger. 'rösta på min sida' skylt där man kan rösta på just min sida, genom att klicka på länken etc. sen har det tillkommit tre stycken länkknappar för de som vill länka till min sida. om det nu skulle vara någon mer än fröken fräken.

nu ska jag försöka att somna, det behöver jag. annars kommer jag vara totalt död imorgon. några timmar vore skönt iallafall. mina tårkanaler måste ha tömts. jag hoppas det. iallafall för en stund.

colour me whole

och just de orden, just den meningen fick mig att inse att du inte förstått allvaret i det jag sagt och det fick mig absolut att inse att du inte tagit det seriöst. och jag är så jävla trött, för jag sov ingenting igårnatt, men jag kan inte somna för det. sömnproblem, varför drabbar det alltid mig? jag kanske bara är känsligare.

nu ska jag spela. det är ett bra tidsfördriv, även om spelet förstår så jädrans mycket.

OCH JAG BLIR SÅ JÄVLA LEDSEN.

will i end up dead someday?

tänkte på en sak. om man vill bli nära vän med sin närmaste väns flickvän, kallar man henne då efter hennes nickname? just wondering. iochförsig. who cares.

jobbade idag. ganska dåligt med folk, beror väl på vädret. blev nästan lite rädd också. kom en gammal gubbe på en avdankad motorcykel (han var antagligen lite påverkad av alkohol också) och klev rakt in i kiosken där endast personal är tillåten. då sa jag åt honom 'men lilla du. här inne får du minsann inte vara. gå till luckan där ute'. han svarade väldigt väldigt muntert (inte): '- men vadfan. det stod ju ingen i luckan.' suck. nej för vi som jobbar där står säkert precis vid luckan hela tiden vi jobbar. gud. men egentligen undrar jag hur dumma folk kan vara. det är hur många som helst som kommer och säger 'jag ska ha en dricka.' ja, okey. men vad ska du ha för jävla dricka? samma gäller med glass.

people never seem to surprise me.

will the scars go away

och nej jag får inte följa med och spela för klubben vägrar betala min licens (400 kronor) för att jag ska hjälpa dem & rädda dem när de sitter i skiten och inte har tillräckligt med spelare. snåla jävla klubb säger jag bara. såg faktiskt fram emot & få åka och spela igen. sen så har det tydligen kommit fram att ordföranden i klubben, samt klubbens kioskansvariga (i kiosken där jag jobbar) finner mig besvärlig? okey. jo, jag som ser till att saker finns hemma, ser till att de kommunanställda håller sig i skick, är besvärlig? tacka fan för det. hade inte jag ställt upp & jobbat åt dem hade de varit tvungna att haft stängt. själv ska jag räkna på hur mycket två hyror går på, och hur mycket jag hittills har, & se om jag verkligen behöver jobba mer än två veckor till. sen om någon kunde hitta sina bollar också och säga ifrån hemma. okey om man betalar hemma när man tjänar pengar. men hur är det tänkt att man ska kunna betala hemma när du inte tjänar några pengar, samt ska flytta hemifrån och behöver spara det lilla du redan har? fast then again. man måste våga säga ifrån. FAN. nu gick jag ifrån det där att jag inte ska säga vad man tycker. bara så jobbigt att det drabbar inte bara dig, hennes tjat om pengar, det drabbar även mig.

och jag trodde att du skulle fråga mig vad jag menade på riktigt, när det du antog att jag menade var fel. men, det är sak samma. glöm det. för jag orkar inte ändå. och nu gjorde jag dig tydligen sur, igen.


maybe i should just go on and die.

jag orkar snart inte mer. anyway. dags att göra sig iordning för jobbet.


TEARS RUN DOWN MY FACE, JUST LIKE THE LAST
NO DIFFERENT FROM YESTERDAY, SICK FROM THE MIRROR
DO THESE PRAYERS FEEL SINCERE, THE DIRT NEVER WASHES CLEAR

sleepless in karlskoga

är riktigt riktigt trött. sov ingenting inatt. så jag kollade först på föräldrafritt (ni vet filmen med tom cruise när han föräldrar åker bort & horan bor hos honom) samtidigt som en av marcus kompisar pratade mig mig lite halvt. aldrig visat något intresse förut, så varför nu? bara för att vi ska flytta ihop eller? vad vet jag.

i helgen blir det nog dock motala i två dagar. min bror ringde mig & frågade om jag kunde ställa upp och vara med på ett seriespel i helgen, för att de var en person kort. så om klubben betalar min licens blir det här en golfhelg.

och jag tror det här hålla-tyst-om-det-jag-känner har börjat ganska bra faktiskt. det är ju bra. för det blir nog bäst såhär. sen vad konsekvenserna blir får man väl vänta & se.

maybe ill catch fire

jag antar att det blev bäst såhär. jag måste försöka intala mig det. det blir bäst såhär, för din skull. bara din skull. jag är bara oväsentlig just nu, för på något sätt måste jag tydligen bevisa att jag visst lyssnar på dig, & att jag bryr mig. kanske var det där, det enda sättet. det sorgliga var bara att jag inte blev tagen på allvar. but i guess i had it coming. det är bara synd att jag tydligen fått stämpeln som någon som aldrig säger någonting allvarligt. men det är okey. för jag tror egentligen att det bästa vore om jag bara helt enkelt var tyst om mina känslor om allting i princip. det skulle nog bli bättre. att bara sitta & ta. du får göra precis vad du vill nu med det jag sa, det jag la fram, eller vad man ska säga. men jag vill veta. för det är bättre om jag vet nu och lever med det, istället för att inte veta någonting och sedan en dag komma på det och bli helt chockad, förstummad, uppgiven och uppriven. men det kanske jag blir ändå, allt förutom chockad. men jag tror ni behöver det. Ni, så ni blir en hel familj igen. sedan om jag får stå på sidan som en bisittare - then so be it. och nej, jag försöker inte göra det till en grej om mig och hur synd det är om mig. kan någon för en gångs skull se mig som någonting annat än egoistisk?

give me something to lean on. something to cry against.

från en sak till en annan. jag tror nog att ditt liv skulle vara så mycket enklare utan mig. du skulle slippa alla konflikter, du skulle slippa allt tjaffs om han & han. och om dom, om allt. ingen av dina kompisar gillar mig avsevärt mycket tror jag. de pratar inte med mig längre iallafall. eller den som gjorde det, gör det inte längre. kanske ett ord, men varför? för att jag är din, & de känner sig tvingade. och det gör mig så ledsen. jag har alltid bara velat vara omtyckt av dom.

another story, another life.

jag kommer nog aldrig passa in. för jag kommer aldrig bli en av de riktigt lyckliga, bara lyckliga. hur lycklig du än gör mig, kommer mitt hjärta alltid smärta. kanske är det löjligt och sorgligt. men jag tror det är så. jag har så svårt att te mig till sånna som jag inte har någonting gemensamt med. vad ska man prata om, vad ska man göra?


och jag hamnar på toaletten ännu en gång
& ångesten har en hisklig förmåga att bränna sig fast
på insidan av min hals

Is there something that I missed?
Can't even take another day of this
Lower than piss, have you ever felt like this?

har alltid velat dö med stil

så ibland undrar jag verkligen vad jag ska ta mig till. ska det behöva vara så här svårt? hela tiden. jag har ingen aning om vad folk tror eller tycker om mig. antagligen tycker de väl att jag är en egocentrisk jävla slyna. vad vet jag. men det skulle inte förvåna mig. folk som inte känner mig har ingen aning om vad jag egentligen gått igenom, eller vad jag genomgår varje dag. så vem ska man egentligen kalla egocentrisk? den som går runt dagarna i ända, & tänker på vad man äter, hur livet ska sluta, vad man kan göra så att man kan lita på sin älskade igen, vad man kan göra för att få sin mamma att inte hata sin pappa för sitt jobb, vad man kan göra för att få folk runtomkring en att må bättre - eller den som går & tycker att just denna person är egocentrisk för att hon säger vad hon tycker & tänker och håller fast vid det? nu babblar jag iochförsig bara på, och gled nog ifrån ämnet en bit för den delen också. men jag, själv, gillar verkligen inte personer som kan säga en sak till en person, men sedan inte våga stå för det för någon eller några andra. jag tycker det är fegt - vem än den eller de andra personerna är. men vad vet jag. jag är nog ganska feg ändå själv, så vad ska jag säga.

sometimes i think everyone would be better off, without me.

komplex är någonting som nog alla ständigt kämpar med, och det är nog det jobbigaste som finns. men visst, man ska nog inte skylla allting på medier, porr & slaskiga tidningar a lá moore & allt vad de heter. själv skulle jag nog kunna säga minst ett fel om varenda kroppsdel om någon skulle få för sig att peka på mig & gå igenom dem, en efter en.

from now on, im gonna be a quiet bystander.

en bättre flickvän. det skulle jag vilja vara. jag skulle vilja skala bort alla mina åsikter, alla färger och alla principer och bara bli en tyst liten flicka som nickar och håller med. vad mycket enklare det skulle bli då. egentligen förstår jag inte hur marcus står ut med en sådan som mig. men visst skulle det bli enklare? fast. om man nu skulle sitta helt tyst, varken säga eller göra någonting, bara låta livet passera. när skulle allting brista? för allting har en gräns. men, det kanske vore värt, om det fick andra att må bättre. för det är ju dem som betyder mest.

ursäkta min existens

& jag vet att du tittar,
tror du inte att jag märker det?
men det gör ingenting. jag förstår.

& jag vet inte vad jag ska ta mig till längre. det känns som att jag lever i en värld där jag inte passar in. eller att jag försöker ta mig in i en värld jag inte passar in snarare. jag är inte perfekt, men det är precis vad den här världen försöker utse sig för att vara. & jag vet inte vad jag ska ta mig till. jag förstör bara allting, det sa ju t.o.m dem, även om de inte sa det rent ut. för det är jag som får honom att överge sin familj. & det är ju fel, eller? jag menar. egentligen spelar det ju ingen roll hur dåligt jag mår, sålänge familjen är intakt och allt verkar frid & fröjd på ytan. jag kommer aldrig bli perfekt, och jag kommer aldrig passa in. för jag kommer alltid känna den hjärtslitande smärtan så fort Det nämns, eller Den finns där. vad ska jag ta mig till? give me some guidence please, coz im lost in the pain and frustration over feeling guilty for messing up peoples lives. bekvämligheten kommer aldrig finnas där, & det är alldeles för mycket känslor. 'de förstår inte' sa du, 'de kanske inte riktigt vet vad det är de ska förstå' tänkte jag & fingrade på handleden. 'vet de exakt?' jag har nog aldrig passat in, & kommer aldrig göra det. jag har för mycket att bära på, alldeles för mycket. & jag känner mig så ensam. give me some help lord, coz i dont know what to do or where i should go. keep the blade off of my hands and hold me safe in your arms while you whisper in my ear what can make me perfect. det finns en avgrundrand inne i mig & på kanten utan stängsel sitter jag utan smink & utan kläder. det är där jag hamnar när ingenting räcker till. jag var nog aldrig ämnad för att stanna här. ursäkta min existens, det var inte meningen.

tsunamin

över 100 dödade nu efter tsunamin i indonesien. 100 personer, hittills. vi ska vara så jävla glada och jävligt tacksamma för att inte vi bor där borta eller ens befinner oss där. fyra svenska saknar, varav två barn. måtte det stanna där. & måtte det totala antalet stanna på 100.

och henke larsson har spelat färdigt i landslaget. fan så tråkigt. det betyder att man antagligen kommer få se alldeles för mycket av herr zlatan ibrahimovic i startelvan, vilket jag tycker är tråkigt. mest tråkigt var det när han fick starta emot tyskland när allbäck skulle ha gjort ett mycket bättre jobb. men nog om det.

jorden

gud. nu har det hänt igen. ännu en tsunami i asien. det är så hemskt. 20 personer dödade hittills. hur många människoliv ska det krävas den här gången?



vi ska vara tacksamma för att vi bor i lugna sverige långt ifrån plattor som kolliderar och som orsakar jordbävningar och i sin tur tsunamis. och så får vi hoppas att det inte krävs fler liv där borta. vore ju mer än hemskt om samma sak upprepades igen med ens i närheten av lika många dödade den här gången som vid den förra tsunamin.

only time will tell

var på gröna lund i lördags. det var faktiskt ganska roligt, mycket folk om inte annat. jag och marcus hade ett äventyr inne i stan först aswell, när vi först gick fel till norrmalmstorg tack vare mig, sen gick vi fel ännu en gång tack vare en vilsen affärsägare som inte alls kunde vägen. till slut hittade vi fram till hötorget och pub-huset var hotellet Rica låg där vi skulle bo. sedan kilade vi vidare till slussen som för övrigt var jättelätt att hitta och tåg djurgårnsfärjan över. många timmar senare, och många åkturer senare tog vi samma båt hem med en stor snobben på armen och två små andra varelser med oss, nämligen en delfin och en papegoja.

ibland tror jag att man måste fundera lite över hur man vill dö. och framförallt varför. det gör jag konstant, och, jag vet inte hur länge till jag egentligen orkar leva med skammen, med ångesten. med allt. mina handleder försöker jag låta bli, i hopp om att mamma&pappa inte ska märka någonting. jag har ett litet sår, men det syns knappt. men det är skillnad på andra delar av kroppen. men vad gör man? många har så svårt att förstå, & alla deklarerar att ?vi? gör det för att vi vill ha uppmärksamhet. visst, det finns säkert dem som gör det pga uppmärksamheten men jag tror att den skaran är relativt liten om man jämför med den som verkligen måste göra det, & gör det. på något sätt är det renande, iallafall för mig, och en stor börda lyfts från axlarna varenda gång. det hade gått lite över ett år sen jag gjorde det, sen gick det inte mer. jag är nog besviken på mig själv, mycket besviken. men jag undrar mer och oroar mig mer, över vad marcus är. ångesten inom en äter upp en, bokstavligt talat. & när man väl sätter till, & blodet kommer & såret vidgas, känns det som att ångesten försvinner, den sipprar ut genom såret & man känner sig lättad, lite friare. men jag skulle inte vilja dö genom att ligga någonstans med uppsprättade handleder. nej, det vill jag inte. jag håller det jag vill för mig själv.


'CAN YOU FEEL YOUR HEARTBEAT RACING
CAN YOU TASTE THE FEAR IN HER SWEAT
YOUVE DONE THIS WRONG ITS TOO FAR GONE,
THIS SHEETS TELL OF REGRET'